Kinkiga grannar tränger ut barn
Bygg gärna skolor – men inte på min bakgata. Det verkar vara många stockholmares åsikt. Samtidigt är behovet av nya förskolor och skolor stort. Det har fått skolborgarrådet Olle Burrell (S) att ilskna till.
– Man måste lära sig att se ett samband mellan den egna egoismen och bristen på skoplatser. Jag upplever det som ren egoism, säger han till Stockholm Direktpress.
Fackeltåg mot skolbygge
I Liljeholmen skulle en skola ha byggts vid sjön Trekanten. Men efter namnlistor och fackeltåg i protest drogs planerna tillbaka.
På Karlbergsskolan i Vasastan vill Stockholms stad bygga ut den paviljong som redan står på skolgården. En granne har överklagat beslutet och vill att både paviljong och utbyggnad ska bort.
Barnen på förskolan Björken i Björkhagen fick tidigare dansa till technomusik på skolgården två gånger i veckan. Det uppskattades inte av de boende vid skolan. Framför allt inte musiken. Nu får barnen dansa, men till annan musik och på lägre volym.
Exemplen kan staplas på varandra.
Finns mönster i klagomålen
Överklaganden leder till förseningar eller till att skolor inte byggs över huvud taget. Det går också att se ett mönster i var klagomålen sker. Bromma, Stora Essingen, Midsommarkransen... Det är attraktiva adresser där människor kan vara rädda för att få marknadsvärdet sänkt på sina dyra bostadsrätter.
Det är en absurd hållning i en storstad. Om man vill bo i centrala Stockholm går det inte att i parti och minut klaga på ljudvolymen från stadsliv eller barn som leker. Där har Olle Burell helt rätt, det är egoistiskt.
Kanske är det inte barnen som ska behöva flytta på sig – utan den som dygnet runt vill ha det lugnt och stilla omkring sig i en storstad.