Mejla

Lina Stenberg

Sverige bör skämmas för våra slavjobbare

Foodoras kollektivavtal är ett steg i rätt riktning

Publicerad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Transports kollektivavtal med Foodora är ett steg framåt för den svenska modellen.
Foto: Carl-Olof Zimmerman/TT / TT NYHETSBYRÅN
Transports kollektivavtal med Foodora är ett steg framåt för den svenska modellen.

LEDARE

I förra veckan blev det klart, kollektivavtalet för Foodoras anställda är äntligen i hamn. Och det gäller för alla anställda. Inte bara för vissa, som när matbudsföretaget deklarerade att avtalet var klart tidigare i februari.

För fackförbundet Transport har det varit självklart. Nu får de bilburna buden samma rättigheter som cykel- och mopedbuden, något Foodora motsatt sig.
Att kollektivavtalet nu finns är stort. Inte bara för att det är ett steg framåt i att arbetsrättsligt reglera ett företag i den så kallade gig-ekonomin.

Det är också ett stort steg i att inkludera 2020-talets prekariat i den svenska modellen.

Egentligen är gig-jobb, flexibla jobb, vardagsjobb bara nya namn på något urgammalt.

Med mössan i hand

Daglönarsystemet där fattiga arbetare med mössan i hand stod i kö för vilket påhugg som helst var något som försvann först med det framväxande välfärdssamhället på 1900-talet.

Arbetande fattigdom – att det inte gick att försörja sin familj genom jobb – var det normala ända fram tills arbetarrörelsens politiska och fackliga framsteg. Helt i opposition mot högern och näringslivet ska tilläggas.

Att vi sett en återgång av den förmoderna verkligheten med gig-jobben är egentligen rent skamligt.

"Prekariatet" blev ett omdiskuterat begrepp när ekonomen Guy Standing utkom med en bok med samma namn 2011. Standing menar att den framväxande underklassen, prekariatet, är den nya farliga klassen. De saknar anknytning till det organiserade samhället, är inte en del av den reguljära arbetsmarknaden och inkluderas inte i samhället, i demokratin på riktigt.

Det är inte långsökt att dra paralleller till de framväxande slavjobben, de så kallade gig-jobben på den svenska arbetsmarknaden.

Usla arbetsvillkor

I första hand har det handlat om människor som inte lyckats få något annat jobb. De har ofta varit en sista anhalt för de som desperat behövt en inkomst.

Detta beskrivs i studien "Varför gigga som matkurir?" från förra året där 34 matbud intervjuas.

Sju av tio anställda är utlandsfödda, 55 procent utanför Europa.

Arbetsförhållandena beskrivs som usla, buden måste själva tillhandahålla sitt fordon och säkerhetsutrustning. Lönen räcker knappt och det är svårt att få tillräckligt med arbetspass.

”Jag har inget alternativ och det är uppenbart, verkligen. Jag har inget alternativ. Så det här är valet och jag får jobbet, det är okej för mig bara för att överleva”, säger ett av buden.

Att Foodora bara är toppen av ett isberg, att gig-marknaden vara växer kanske överskuggar framgången med kollektivavtalet som nu tecknats.

Det finns så många fler gig-företag som har samma, eller sämre arbetsvillkor.

Men det är trots allt historiskt.

Att sakta men säkert inkludera de dåligt reglerade gig-jobben – 2020-talets prekariat – i den svenska modellen är stort.

Publicerad:

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.