Varje vecka attackeras någon svensk moské
När Donald Trump tog beslutet att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad och flytta USA:s ambassad dit i december förra året väckte det starka reaktioner bland palestinier världen över. Även i Göteborg.
Det menar i alla fall kammaråklagare Stina Lundqvist i rättegången för den uppmärksammade brandattacken mot Göteborgs synagoga i vintras som inleddes i dag.
Minst ett tiotal personer ska samordnat ha kastat molotovcocktails mot judiska församlingens fastighet på Stora Nygatan den nionde december. Inne i synagogan hade en grupp judiska ungdomar fest, ingen av dem kom till skada men befann sig i uppenbar fara. Lyckligtvis hann elden släckas i tid.
Politiska konsekvenser av Trump
Nu står tre unga män, varav två palestinska medborgare, anklagade för grov mordbrand och hatbrott. Samtliga förnekar inblandning.
Kammaråklagaren har teknisk bevisning att stötta sig mot; en tappad mobil, fingeravtryck på en flaska med bensin och filmsekvenser – samt det pro-palestinska material som gärningsmännen hade spridit i sociala medier.
Donald Trumps politik får konsekvenser även här.
Världen blir allt mer polariserad – religiösa grupper och etniciteter ställs mot varandra, och invandring och kulturskillnader utmålas ofta som problem. Samtidigt växer högerextremismen sig starkare.
Attentat mot moskéer varje vecka
I Sverige har antalet anmälda hatbrott med antisemitiska motiv legat högt de senaste åren. Hatbrotten med islamofobiskt motiv är ändå mer än dubbelt så många.
Brottsstatistiken är en dyster spegelbild av samhällsklimatet.
Varje vecka under 2017 utsattes en svensk moské för attack – från klotter och skadegörelse till mordbrand. Det visar en ny enkätbaserad rapport skriven av Mattias Gardell vid Uppsala universitet.
Några av moskéerna utsattes för fysiska angrepp ett tiotal gånger bara under förra året.
SVT Aktuellt rapporterade i måndagens sändning om enkäten med ett inslag om Flens moské. Sedan lokalen invigdes för fem år sedan har den förvandlats från en öppen plats till en bunker. Glasdörrarna har bytts ut mot korrigerad plåt, och taggtråd och galler omgärdar i dag byggnaden.
Lasermannen och Akilov
Redan innan Flens moské invigdes hade någon slängt köttstycken av gris utanför den plats som församlingens muslimer ser som helig.
– Den starkaste känslan som präglar oss efter varje attack är sorg, säger församlingsmedlemmen Ismail Bobadilla, som beskriver moskén som ett hem, till SVT.
Ingen kan påstå att vi inte känner till relationen mellan orsak och verkan när det kommer till samhällsklimat och hatbrott.
Lasermannen, Peter Mangs, Anton Lundin Pettersson, Rakhmat Akilov... Det finns allt för många exempel på att ett förråat debattklimat föder terror.
Det är polisens uppgift att gripa och lagföra gärningsmännen. Men ytterst har vi alla ett eget ansvar för att bekämpa rasismen och intoleransen i samhället.