Bostäder behövs mer än kårfester

Trots att antalet unga är rekordstort och arbetslösheten är hög har inte antalet högskoleplatser ökat. Brist på studentbostäder och vanliga lägenheter försvårar för de som vill plugga och inte har föräldrar som kan bistå ekonomiskt.

5 AUGUSTI 2014. HÖGSKOLA.

I sommar har många ivrigt väntat på ­antagningsbeskedet från högskolan. För många känns det som starten på ett självständigt vuxenliv. Man flyttar hemifrån, skaffar eget boende och påbörjar en ­kvalificerad och krävande utbildning.

Ja, så borde det i alla fall vara. Verkligheten är tyvärr inte lika ljus.

Allt fler lyckas inte ens bli antagna. Antalet sökande per plats har ökat konstant under Alliansregeringens tid vid makten. Trots att antalet unga är rekordstort, arbetslösheten är hög och inflyttningen till Sverige omfattande har inte antalet högskoleplatser ökat sedan 2009.

Även om allt fler jobb kräver hög­skoleutbildning prioriterar regeringen subventionerade jobb på hamburger­restauranger och i städfirmor.

Bara fyra städer erbjuder bostad

Nästa kalldusch för dem som blir ­antagna är bristen på studentbostäder. Enligt Sveriges förenade studentkårers senaste bostadsrapport är det bara fyra högskoleorter som erbjuder bostads­garanti – Härnösand, Karlshamn, Skellefteå och Trollhättan.

Vid alla de stora universiteten, men också på orter som Växjö, Umeå och ­Malmö finns inget hopp om att få en studentbostad under den första terminen.

Studenterna får förlita sig på dyra och dåliga andrahandskontrakt, bo kvar hemma eller hoppas att föräldrarna genom kontakter eller ett fett bankkonto fixar en lägenhet till dem.

Rekordfå studentbostäder byggs

Om högskolan ska vara en realistisk möjlighet för andra än välbeställda akademikerbarn behövs betydligt fler studentbostäder. Under de senaste åren har det byggts rekordfå. Att bristen på vanliga lägen­heter är enorm gör det förstås ännu värre.

Om man ska klara studierna krävs inte bara ett ordnat boende – man behöver också en bra undervisning. I dag är skillnaderna oerhört stora mellan utbildningarna – både vad gäller kvalitet och kostnader.

Men en sak har de gemensamt – utbildningskvaliteten har fått stå tillbaka. En TCO-rapport visar att en fjärdedel av ­studenterna får mindre än sex lärar­ledda undervisningstimmar i veckan.

Grundutbildning behövs

Den nytillträdda universitetskanslern Harriet Wallberg är bekymrad. Det går inte – som Alliansen har gjort – att satsa på forskning på bekostnad av grundutbildningen. Utan en bra sådan, kan man helt enkelt inte rekrytera bra forskare, skriver hon på DN Debatt.

Dagens högskolepolitik stänger ute allt fler. Högre söktryck, brist på student­bostäder och dålig undervisning slår allra hårdast mot dem som har mest att ­vinna på en bra eftergymnasial utbildning.

Om inte högskolepolitiken reformeras kommer klassamhället återigen att ­cementeras i Sverige.

Följ ämnen i artikeln