Kristersson förstår sig inte på Norrland

Tycker M fortfarande att stockholmare är smartare än lantisar?

Ulf Kristersson och Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen tyckte det var kul att vara i Norrland.

Det har redan skrivits spaltkilometrar om Ulf Kristersson och Ebba Buschs polarexpeditionsklädsel vid invigningen av Sveriges EU-ordförandeskap i ett nollgradigt Kiruna.

Men skrattet bottnar i så mycket mer än bara statsministerns alldeles för stora täckbyxor och vice statsministerns illgula jacka och ryssmössa med öronlappar.

Kristerssons föregångare som M-ledare, Anna Kinberg Batra, gjorde sig rikskänd i valrörelsen 1998 genom uttalandet att “stockholmare är smartare än lantisar”. Och när hon besökte skid-VM i Falun 2015 tyckte hon att evenemanget “sätter svenska fjällen på kartan”.

Kiruna ligger visserligen, till skillnad från Falun, i fjällvärlden. Men trots försöket att visa upp något exotiskt för EU-ledarna, så har högern fortfarande svårt att förstå hur folk har det utanför storstan.

Framför allt har Moderaterna svårt att begripa sig på Norrland. Och det är ömsesidigt.

Stöd av 20 procent

I senaste valet röstade bara var sjunde norrländsk väljare på partiet. Inklusive KD och L har regeringspartierna stöd av drygt 20 procent i de fem nordligaste länen.

Inte en enda minister bor i Norrland. Och Ebba Busch höll emot kraven att norrlänningarna ska få del av elstödet.

I sin bok “Don Emilios badkar” beskriver Olle Sahlström uppväxten som portvaktsbarn på Östermalm i Stockholm. Arbetarna tar sig flådiga namn för att driva med överklassen. Som när pappa Emil Sahlström blir “don Emilio”, eller fikakompisen som gillar bakelser får heta “Napoleon”.

När bilderna spreds av Kristersson och Busch i främmande miljö var det en annan form av vad Sahlström kallar “skrattet underifrån”. Men under ytan av täckbyxor och ryssmössor finns en kärna av allvar.

Behöver statliga stöd

Fredrik Reinfeldt (M) påstod att den svenska industrin var “basically gone”. Men nu går Norrbotten och Västerbotten igenom en grön industriell revolution. Trots att driften vid Northvolt i Skellefteå knappt startat och produktionen av fossilfritt stål i Boden ännu inte påbörjats, har norra Norrland landets lägsta arbetslöshet.

Befolkningen i de två nordligaste länen väntas växa med 100 000 personer på 10 år, en ökning med 20 procent. De nya norrlänningarna behöver bostäder, förskoleplatser, vägar, vatten och avlopp.

Högkonjunktur i norr

I september stängdes två grundskolor i Kiruna på grund av personalbrist. Ett problem som sprids när industriföretagen dammsuger efter anställda och erbjuder bättre betalt.

Medan lågkonjunkturen hotar i övriga landet, går den spårlöst förbi i norra Norrland. Om människor är beredda att flytta dit jobben finns innebär det en stor möjlighet.

Men då krävs att de som sitter runt regeringens bord förstår sig på hela Sverige. Och inte bara de 40 procent av landets yta som ligger söder om Dalälven.