Vänta med att korka upp flaskan, Fridolin
Pisachocken har bytts ut mot Pisalättnaden. I går presenterade Skolverket resultatet som visar att svenska elever presterar bättre. Sverige har höjt resultaten på samtliga områden - läsförståelse, matematik och naturvetenskap - som mäts i undersökningen.
Lärarna och eleverna ska ha all eloge för sina insatser. Bakom gårdagens positiva resultat ligger ett hårt arbete. Nu är det upp till den rödgröna regeringen att ta itu med ojämlikheten.
En käftsmäll
Förra Pisa kom som en käftsmäll. Inget annat OECD-land hade försämrat sina resultat så mycket som Sverige. Elevernas kunskaper hade sjunkit i samtliga ämnen, både hos högpresterande och lågpresterande elever.
I dag är det annorlunda. Nu ligger svenska skolelever på en genomsnittsnivå eller lite högre. Men det är en bra bit kvar till nivåerna som uppmättes år 2000.
Gustav Fridolin får dock vänta med att korka upp flaskan. Rapporten visar inte bara goda resultat. Klyftorna i den svenska skolan har faktiskt ökat. För 15 år sedan kunde Sverige stoltsera med ett skolsystem som var ett av de mest likvärdiga i OECD. Oavsett klassbakgrund erbjöds eleverna en likvärdig utbildning. Så är det inte längre, nu är vi medelmåttor i sammanhanget.
Större skillnad
Inte nog med det, skillnaderna mellan elever med inhemsk bakgrund och de med utländsk bakgrund är större i Sverige än i andra länder. Sverige klarar alltså inte av att jämna ut skillnaderna och kompensera för elevernas olika förutsättningar.
Frågan är knappast ny. Efter förra Pisachocken bad den svenska regeringen om hjälp av OECD med en närmare granskning av skolan. När OECD återkom med sin analys pekade de ut just ojämlikheten inom skolsystemet som det största problemet, i kombination med det fria skolvalet och decentraliseringen.
Ensamma i världen
Staten måste ge de elever med störst behov mest resurser.
För ett tag sedan beslutade Chile att förbjuda vinst i skolan just för att de insåg att företag som vill tjäna pengar på barn skadar hela samhället på sikt. Att kränga skor och bilar är inte samma sak som att utbilda samhällsmedborgare.
Skolkommissionen tittar just nu på hur man kan förändra styrningen av skolan. Deras förslag presenteras i april nästa år. Det är på tiden, vi är nämligen ensamma i världen om att ha en så marknadsstyrd skola.