Det blåser upp till klimatkris i världen
Hög tid att rusta för instabilt klimat
Det dundrar av stormvindar och träden hukar sig. Finlandsfärjor har ställts in. Just nu känner framför allt svenska östkusten av stormen Aila som härjar i Finland. På vissa håll är det klass 1-varningar. I delar av Västerbotten blev flera samhällen utan ström under natten mot torsdagen.
Oväder är också en faktor man diskuterar allt mer när det gäller klimatkrisen.
Samtidigt som Sverige biter ihop i en mindre storm, så tar kraftfulla oväder på varmare breddgrader allt mer plats i nyhetsrapporteringen. Över en miljon människor kan evakueras i Vietnam för att skyddas från tropiska stormen Noul som beräknas nå kusten under fredagen.
Denna orkansäsong håller också Meteorologiska världsorganisationen på att få slut på bokstäver i alfabetet för att namnge orkaner, rapporterar SVT.
Två oväder, Sally och Paulette, närmade sig USA från söder och från öst, Paulette slog ut strömmen i delar av Bermuda, Sally nedgraderades till tropisk storm men översvämmade stora områden på den amerikanska sydkusten.
Orkanerna saktar ner
Ett skäl till att den osedvanligt aktiva orkansäsongen är att havsvattnet är ovanligt varmt, både i Atlanten och Mexikanska golfen. Högre yttemperatur ger mer kraftfulla orkaner. Risken att en orkan utvecklas till att nå klass tre eller högre har ökat med omkring 8 procent per decennium under perioden 1979–2017, enligt en studie publicerad i vetenskapliga tidskriften PNAS.
Det finns även tecken på att orkanerna saktar ner, enligt en studie publicerad i Nature 2018. Det kan nästan låta positivt, men en orkan som dröjer sig kvar längre orsakar mer skada, när den slår sönder byggnader och dränker gator i regn.
Men hur rustar man då Sverige för oväder i klimatkrisen?
Ett instabilt klimat lämnar många frågetecken, och Sveriges förutsättningar är inte som länders i tropikerna. Här finns inte tecken på att stormarna blir mer kraftfulla. Men stormskadorna från fällda träd kan trots det bli värre. Det blir mer sällan tjäle i marken, blöta skogar ger mindre vindstabila träd och vanliga stormar slår därmed värre. Blött klafs erbjuder inte samma motstånd som frusen mark. Den otjälade marken var ett av flera skäl till att orkanen Gudrun 2005 blev så förödande.
Försäkringsbolaget Trygg Hansa har märkt av en ökning av antalet väderskador, som översvämningar efter hällregn och stormskador.
Skyhög nota
SMHI skriver också att skyfall förväntas bli kraftigare. Skyfall kan i värsta fall översvämma byggnader, avlopp och tunnlar, dränka gator. Ett skräckexempel var Köpenhamn 2011, när motsvarade tre månaders nederbörd föll under två timmar. Skadorna från skyfallet gav en slutnota på sju miljarder kronor. Tre år senare drabbades Malmö av skyfall på 120 millimeter regn på sex timmar, det största regnet där sedan mätningarna startade i slutet på 1800-talet. Byggnader vattenskadades, vägar och järnväg översvämmades. Slutnota: 600 miljoner kronor.
I Köpenhamn har man sedan 2011 bland annat byggt parkanläggningar, som vid våldsamma regn samlar upp mycket vatten. Skyfallsanpassning pågår även på flera håll i Sverige.
Detta är en bister sanning: utsläppen minskar inte tillräckligt i världen, inte på långa vägar. Sverige kommer att behöva rustas för den instabilitet som ett varmare klimat innebär.
Förebygga strömavbrott, minska hotet från skyfall och havsnivåhöjningar genom smarta bygglösningar, rusta både brandförsvar och vattenförsörjning för svåra perioder av torka och bränder. Det kan låta krasst, men när världen inte gör tillräckligt för att mota klimatkrisen, så måste alla länder förberedas för det värsta.