Kvinnliga artisterna har fått nog av skitvillkoren

Zara Larsson och Sabina Ddumba tar rygg på Taylor Swift

Sabina Ddumba är en av flera svenska kvinnliga artister som startat eget skivbolag.

Vad har artister som Zara Larsson, Sabina Ddumba, Robyn, Lykke Li, Maia Hirasawa, Tove Lo och Jill Johnsson gemensamt?

Ja, förutom att alla är en del av det svenska musikundret som spottar ur sig stjärnor. Många med stora internationella framgångar bakom sig.

De har alla köpt ut sig själva från de skivbolag de sajnade med tidigt i sina karriärer. Sen har de tagit sitt pick och pack och gett ut sin musik på egen väg. Och lyckats.

Den lilla detaljen är inte oviktig i sammanhanget.

Den stora anledningen är helt enkelt att det i dag är möjligt. Maktbalansen mellan skivbolagen och artisterna har radikalt förändrats. I takt med att konsumenterna hellre streamar sin musik än springer till en nedläggningshotad skivaffär för att köpa en cd-skiva, så har det också blivit lättare för artisterna att själva nå ut till sina fans.

Digitala plattformar som Myspace gjorde att artister som Robyn kunde ta de första självständiga stegen i början på 00-talet. Idag finns en hel radda sociala medier där artisterna själva kan kontrollera kanalerna.

Det här med att få rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb är knappast något nytt. Det är den eviga konflikten mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Men det finns något annat här också. I ett reportage i Dagens Nyheter sätter artisten Sabina Ddumba fingret på ett välkänt problem i branschen - arbetsvillkoren. Hon beskriver att hon blir ledsen när hon tänker på hur anpassningsbar hon har varit:

– Det finns mycket som majorbolagen behöver jobba på. De måste till exempel förstå att de jobbar med människor och inte med produkter som kan förbättras. Ska vi skapa musik och åka ut och spela med den måste vi få förutsättningarna att faktiskt skapa och må bra i det.

Det här med att få rätt förutsättningar för att göra ett bra jobb är knappast något nytt. Det är den eviga konflikten mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Men ack så svårt det tycks vara att få till. Särskilt om det främsta ledtecknet är att tjäna mer pengar. Alldeles oavsett hur den som utför arbetet mår.

Till slut tog Taylor Swift och spelade in hela låtkatalogen på nytt, som ett långt pekfinger mot branschen.

Det är knappast en samordnad feministisk revolution vi ser inom musikbranschen. Men någonting har faktiskt radikalt förändrats. Och kvinnorna går före.

Artisten Zara Larsson har gått så långt att hon köpt ut hela sin låtkatalog.

Kanske har hon inspirerats av sin amerikanska kollega, megastjärnan Taylor Swift. Hon låg länge i fejd med sitt tidigare skivbolag. De köpte och sålde rättigheterna till hennes låtar till riskkapitalbolag utan hennes vetskap. Som vore det vilken vara som helst på en aktiemarknad, menade Swift.

Till slut tog Taylor Swift och spelade in hela låtkatalogen på nytt, som ett långt pekfinger mot branschen.

Vem tror ni att Taylor Swifts fanskara på några hundra miljoner var lojal med?

Det är helt rätt att de svenska kvinnliga artisterna går samma väg.

Följ ämnen i artikeln