Måste vi ha ett kön inför lagen?

Juridiskt kön blir nu en fråga för Alice Bah Kuhnke

I måndags tog demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) emot ”Utredningen för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor för transpersoner”.

Den särskilde utredaren Ulrika Westerlund föreslår bland annat att regeringen borde fundera på att införa ett tredje juridiskt kön.

Förslaget har flera fördelar. I dag finns två juridiska kön, man och kvinna, medan transpersoner bokstavligen faller mellan stolarna.

Ett tredje juridiskt kön skulle vara ett erkännande av ickebinära, alltså de som inte identifierar sig med något av dagens två kön. De skulle slippa hamna utanför olika system och behandlas som alla andra.

Tre kön är bättre än två

Utredaren pekar också på att det rent administrativt skulle bli enklare. I dag ställs ickebinära inför en rad hinder som har att göra med hur olika register och ID-handlingar är konstruerade. Även våra personnummer bygger på kön.

Både för den enskilde och för samhället vore det mer praktiskt med register och offentlig statistik byggda på tre juridiska kön.

Men det viktigaste argumentet är naturligtvis principiellt. Vi är inte vårt kön - vi är individer.

Varför ska statens regler begränsa oss och definiera vem vi ska vara? Det vet vi rimligen bäst själva.

Varför kön?

Mot den bakgrunden kan man fråga sig vad vi ska ha juridiska kön till överhuvudtaget?

RFSL Ungdom har tidigare ställt just den frågan och ärligt talat kan man faktiskt undra.

Vad är ett ”juridiskt kön”?

Det är inget naturgivet utan en social konvention där det i lagen står att vi ska delas in i två kön, i flera andra länder är det istället tre kön.

Historiskt har kvinnor och män haft olika rättigheter och då har det varit viktigt att göra skillnad. Kvinnor har inte haft rösträtt, haft sämre arvrätt och in i vår tid inte gjort värnplikt. Vid äktenskap och familjebildning har det varit viktigt vem som är kvinna och man.

Men idag?

Vi borde vara individer

Det mest rimliga vore kanske att vi fick vara individer, också i lagstiftarens ögon. Sen kan människor få definiera sig som de vill.

Utredaren Ulrika Westerlund föreslår ingen omedelbar förändring. Bollen ligger hos regeringen. Kanske vore det klokt att en framtida utredning funderar över fler än ett alternativ.

Ett tredje juridiskt kön vore bättre än nuvarande lagstiftning. Men ju mer man funderar på det, desto mer framstår det som att könstillhörighet borde vara en privatsak.

Följ ämnen i artikeln