Fyra skäl förklarar Labours valförlust
Alla opinionsmätningar hade fel.
Det blev inte jämt, det blev en stor konservativ seger.
Detta är goda nyheter för landets ekonomer, skämtar Storbritannien denna förmiddag. Uppenbarligen är det ju opinionsmätare - inte ekonomer - som är sämst på det där med prognoser.
Enpartistaten Skottland
I södra England firar chockade konservativa ett valresultat de inte ens i sina vildaste drömmar hade väntat sig. Och i norr hörs det skotska lejonets segervrål. Nationalistledaren Nicola Sturgeon har lyckats förvandla Skottland till en enpartistat.
Hon har mer eller mindre utraderat Labour norr om Hadrianus mur.
Labours Ed Miliband väntas avgå, likaså, Nick Clegg, ledare för Liberaldemokraterna.
Så, vad var det som hände?
För det första kollapsade mitten. Liberaldemokraterna är valets kanske allra största förlorare
För det andra förlorade Labour röster på fyra fronter.
Och av fyra olika skäl.
Fyra skäl till förlusten
Labour förlorade Skottland till nationalister. Skottarna tyckte att Labour var för höger i ekonomiska frågor och att partiet inte gick att lita på med skotska intressen.
Labour förlorade samtidigt valkretsar i England till de konservativa. Den engelska medelklassen (i alla fall den utanför London) tyckte att Labour var för vänster i ekonomiska frågor och partiet inte gick att lita på med engelska intressen.
Engelska arbetarklassväljare gick till det högerpopulistiska Ukip, eftersom de tyckte Labour var för invandringsvänligt och EU-positivt.
Unga väljare gick samtidigt till de gröna eftersom de tyckte Labour var för invandringskritiskt och EU-negativt.
Folkomröstning om EU
De två största frågorna i brittisk politik i dag är: Skottland och Europa.
Går det vi kallar Storbritannien ens att hålla ihop som land efter detta valresultat? Är det inte lika bra att ge upp? Ge Skottland dess självständighet?
Så tänker många väljare.
Både engelska och skotska.
Eftersom de konservativa vann valet kommer landet dessutom att hålla en folkomröstning om EU-utträde. David Cameron ska omförhandla Storbritanniens medlemsvillkor och sedan ställa detta nya medlemskap mot utträde.
Folket ska få bestämma.
Senast om två år.
Det är inget att oroa sig för, säger nu många analytiker. Alla opinionsmätningar visar att Storbritannien i en sådan folkomröstning skulle rösta för att stanna kvar i EU.
Ja, men så var det ju det där med opinionsmätningar...
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.