Magdalena Andersson lyssnar för lite på rap

I gangsterrappen är Sverige fucked up

Magdalena Andersson intervjuar unga vuxna på stan på Socialdemokraternas Youtube-kanal.

Idag håller riksdagen en särskild debatt om den organiserade gängkriminaliteten. Det är bra. Men frågan är hur mycket kontakt politikerna egentligen har med den verklighet de diskuterar.
För en vecka sedan lade Socialdemokraterna ut ett klipp på partiets Youtube-kanal där finansminister Magdalena Andersson (S) "snackar budget på stan". Hon köper först en latte - som hon kallar "dyrkaffe" - och går sen fram till några unga vuxna runt Sergels torg och frågar vad de skulle göra om de vore Sveriges finansminister. Hon får en hel del kloka svar, som satsningar på utbildning och jobb.

Ingen av dem hon frågar vet vem hon är. En av killarna hon möter ska börja plugga statsvetenskap. "Då borde du ju känna igen mig, fan det är inte klokt!", utbrister finansministern.

Skulle Magdalena Andersson i stället göra en enkät på stan om vilka Yasin, Einár, 1. Cuz eller Z.E är hade förmodligen de flesta unga fått alla rätt. Det är namnen på några av de svenska rappare som de senaste åren blivit stjärnor på musikhimlen. Genren svensk gangsterrap har miljontals spelningar på Spotify och Youtube och hundratusentals följare i sociala medier.

Deras låtar är korta och dansanta med brutala texter om knark, stora pengar, brott, hemlöshet och vapen. Videorna är ofta inspelade på artisternas hemmaplan – "orten" – och man visar upp märkeskläder med tydliga loggor, dyra bilar, tunga guldkedjor, sedelbuntar och siktar med fingrarna som pistoler mot kameran.
Äldre hiphop-grupper som The Latin Kings och Kartellen rappade om liknande saker men bottnade i något slags samhällskritik. Dagens internet-generation med rappare verkar uppleva en större hopplöshet och utanförskap.

Det är kanske fördomsfullt, men jag tror att det är få av våra riksdagsledamöter som har lyssnat på de här artisterna. I så fall är det synd, kanske kunde de lära sig något.
Alla gangsterrappare är inte kriminella, men alla har sett och vuxit upp med kriminalitet och droger i sin omgivning.

Redan på 1980-talet sa rapparen Chuck D i gruppen Public Enemy: "Rap music is black America’s CNN". Han menade att USA:s fattiga inte hade några möjligheter att berätta om sina liv på tv, i stället var de tvungna att göra det i sin musik. Vissa politiker förfasades över innehållet och skivorna fick etiketter med "Parental advisory. Explicit content", som varnade för stötande texter.

Även den nya svenska hiphopen har fått kritik för att glorifiera våld och droger, vara sexistisk och materialistisk. Den är i många fall berättigad. Det finns en risk för att musiken fungerar som ett kriminellt skyltfönster för barn och unga, men att ropa på censur av kultur har aldrig varit en vinnande strategi i demokratiska samhällen.
När rapparen 1, Cuz intervjuades av Camilla Kvartoft i SVT:s "Veckans brott" sa han att han rappar om det han gör för att "vissa människor har bara inte fler alternativ. Jag har sett det. Förstår du? Vissa sidor av Sverige är "fucked up". Jag är en produkt av min miljö bara, och min musik också".

Innan musikkarriären satt 1. Cuz två år i fängelse för ett brott han inte vill tala med SVT om. Förra året sköts den 23-åriga rapparen Rozh till döds utanför sitt hem och tidigare i år har två kända rappare suttit häktade för mord. Den Grammisbelönade rapparen Z.E har avtjänat ett fängelsestraff för grov stöld och när han förra året åtalades för olovlig körning efter en vansinnesfärd genom Stockholm passade han på att spela in en video i Södertörns tingsrätt.

De är inte guds bästa barn, men de gör musiken som tusentals unga i dag allra helst lyssnar på.
Musiken och konsten kommer alltid att skildra sin samtid, och just nu är det de här berättelserna som kommer från Sveriges förorter. Även om Magdalena Andersson och hennes politikerkollegor inte vill lyssna på rappen borde de försöka höra vad den säger.

Vissa sidor av Sverige är fucked up. Förstår vi?

***

Chatta med Jonna Sima. Chatten öppnar 09:00 men du kan ställa dina frågor redan nu.

Denna chatt är stängd.

  • Jonna Sima
    16 sept 2020

    Tack för alla intressanta frågor! Det var en givande stund. Hoppas ni får en bra dag och att ni får chansen att lyssna på lite hiphop!

  • Jonna Sima
    16 sept 2020

    Detta har jag också tänkt på! Coronakrisen visade att den svenska byråkratin kan vara snabbfotad när den bara vill, det såg vi ju hur vården och även en stor del av industrin ställde om under pandemin. Det borde vara möjligt även i hanteringen av den organiserade gängkriminaliteten! För ett år sedan lade regeringen fram sitt 34-punktersprogram mot gängvåldet. I dag har två av de punkterna uppfyllts, de 32 andra är fortfarande under beredning. Det måste gå att skynda på det arbetet, för när en ung kille skjuts till döds var och varannan dag befinner sig landet faktiskt i en kris.

  • 16 sept 2020

    Det känns som att det finns ett ordentligt glapp mellan dagens politiker (oavsett block eller parti) och den egentliga verkligheten samt en rädsla för att jobba hårt med vissa problem. Tycker den senaste pandemin visat att man snabbt kan ta beslut och lägga kraft och pengar på olika samhällsbreda saker. Varför då inte kraftsamla (på riktigt) kring kriminalitet, integration, utanförskap, ungdomar osv. Nu duttas det bara och hela befolkningen blir irriterad...

    Mr T
  • Jonna Sima
    16 sept 2020

    Ok, då kör vi en sista fråga!

  • Jonna Sima
    16 sept 2020

    Håller med dig i ett påstående av två! :) Tycker det vore intressant att sänka rösträtten till 16 år. För som Greta Thunberg sa som motivering till varför hon tog ett sabbatsår för att opinionsbilda om klimatkrisen: när hon har pluggat klart kan det vara försent! Skulle 16-åringarna ha rösträtt hade de nog röstat djärvare och mer progressivt för att kunna känna hopp om en bättre framtid.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.