Rockström totalsågar Pourmokhtaris politik
”Det handlar inte om nettonoll 2045”
Johan Rockström säger att han har aldrig varit såhär nervös i sin karriär. Någonsin.
– Är det något man ska kritisera FN:s klimatpanel för så är det att de underskattat hur snabbt det här skulle gå, säger han när vi möts på Zoom.
Johan Rockström är vad man skulle kunna beskriva som klimatforskningens rockstjärna. Släpps en stor rapport är det ofta just Rockström medier vänder sig till. I Sverige har han fått sommar- och vinterprata flera gånger. Till vardags är han chef för klimatforskningscentrumet Potsdam Institute i Tyskland, och för en månad sedan gjorde han sitt femte Ted Talk.
Att lyssna på den föreläsningen är som att känna rädslans motsvarighet till gåshud.
Allt går just nu fortare än vad några klimatmodeller kunnat förutse. Det värsta är att det vi ser nu – som översvämningarna i Europa – är resultatet av bara en procent av all uppvärmning. Resterande 99 procent har vi alltså inte känt av än.
Hittills har planeten varit väldigt förlåtande mot oss. Våra ekosystem har fram tills nu tagit upp majoriteten av värmen vi släppt ut, men snart klarar de inte mer.
Fyra procent av den värme vi tillfört jorden genom utsläppen av växthusgaser går åt för att smälta planetens is. När isen försvinner måste även den värmen ta vägen någonstans.
– Man behöver inte vara klimatforskare för att förstå att det är väldigt dåliga nyheter, säger Rockström.
Den obehagligaste nyheten av alla är haven. Världshaven har sugit upp 90 procent av all värme sedan 1970. De senaste åren har havens ytvatten värmts upp supersnabbt, utan att någon forskare kunnat förstå varför.
– Det är som att jorden skickar en varningssignal. Vi måste agera nu. Planetens buffringsförmåga för att ta upp koldioxid och värme verkar förlora sin kraft, steg för steg.
Även Amazonas oroar. Det brasilianska delen av regnskogen har tippat över från kolsänka till kolkälla, det vill säga den släpper ut mer kol än vad den tar upp.
– Amazonas är vårt rikaste och största ekosystem på land. Den förvandlas nu till en alltmer försvagad skog som är mycket nära en tröskel, där skogen oåterkalleligt tippar över från regnskog till utarmad savannliknande buskskog.
Med tanke på det akuta läget så krävs ett systematiskt och globalt samarbete, menar Rockström. En slags världsförvaltning.
– Under pandemin kunde världsledare inom WHO ses varje vecka för att prata. I FN:s säkerhetsråd ses de varje månad för att diskutera krig och konflikter. Varför kan man inte göra detsamma med klimatet?
Jag undrar om Rockström, som håller med om att världen ibland påminner om filmen ”Don’t Look Up”, inte får lust att sadla om till klimataktivist istället?
– Jag kan säga att som privatperson känner jag mig oerhört frustrerad. Jag blir ofta förbannad och är inte långt ifrån barrikaderna. Men jag har tänkt mycket på det här, och har ändå landat i slutsatsen att den roll jag har nu är rätt för mig.
Han menar att det är för att han har privilegiet att jobba med ”världens bästa klimatforskare” och har med sin position ett reellt politiskt inflytande.
– Häromdagen hade jag exempelvis ett långt samtal med Ursula von der Leyen [EU-kommissionens ordförande, reds. anm.]. Sådant går bara som oberoende forskare i ledning av ett offentligt akademiskt institut.
– Det handlar inte om nettonoll till 2045. Det är utsläppen varje år som orsakar uppvärmningen.
Även om han skulle vilja har Rockström svårt att hålla sig borta från den svenska politiken. Och han inte mycket gott att säga.
– Jag ser den som oerhört problematisk, och full av motsättningar som inte gör mig bara besviken utan också väldigt orolig. Jag blir orolig för svensk konkurrenskraft, svensk ekonomi och svenska jobb.
Han menar att hela branschen nu ställer om, medan Sverige halkar efter. Dessutom tycker han att det verkar som att Romina Pourmokhtari och gänget inte förstår hur det här med utsläpp fungerar.
– Det handlar inte om nettonoll till 2045. Det är utsläppen varje år som orsakar uppvärmningen. Man måste hålla sig inom en budget – och regeringen har valt att helt negligera det.
Om du hade varit Sveriges statsminister en vecka, vad är de första tre sakerna du gjort?
– Det första jag hade gjort är att sätta ett slutdatum för förbränningsmotorn, återinföra reduktionsplikten och sätta ett högre pris på alla aktiviteter som förbränner olja, kol och gas. I det paketet hade jag också infört ett dieselbidrag till de som bor på landsbygden, så de blir kompenserade.
Nummer två är ”ekosystemsförvaltning”.
– Sverige behöver helt vända kurs i skogspolitiken. Jag hade skyddat all urskog för att säkra den biologiska mångfalden. Och sen gjort en omställning till hållbart jordbruk, för att binda mer kol i marken.
Tre? Avfallshanteringen.
– Jag hade velat ha lagkrav på återanvändning och återbruk, ett steg mot en cirkulär resursekonomi.
Johan Rockström är tydlig med att det fortfarande finns tid att ställa om, och alla lösningar finns tillgängliga. Med tanke på hans kunskap och status på världsscenen undrar jag om har någon kontakt med den svenska regeringen?
– Jag har tidigare haft väldigt konstruktiva utbyten under både Löfvens och Reinfeldts regeringar. Men inte nu. Sen behöver inte det betyda något, det kanske bara är som så att de inte har det behovet.
Kanske. Eller så beror det på att de är faktaförnekare?
– Haha, you said it.