Direktörerna vill inte ha Jan Björklunds lönelagar

I går kunde arbetsmarknadsminister Ylva Johansson kalla till presskonferens tillsammans med företrädare för de tyngsta fackförbunden och de viktigaste arbetsgivarorganisationerna. De presenterade en uppgörelse om det som kallas etableringsjobb, en väg in på arbetsmarknaden för långtidsarbetslös och nyanlända.

Tisdagens presskonferens innebar ett styrkebesked från den svenska modellen. Det handlar om att försöka lösa en av de största utmaningarna för samhället, integrationen på arbetsmarknaden.

Parter, fack och arbetsgivare, har förhandlat fram grunden. Staten, närmare bestämt Ylva Johansson, har sedan bidragit för att uppgörelsen ska fungera i praktiken.

Tidsbegränsade

Etableringsjobben ska vara tidsbegränsade och innehålla utbildningsmoment. De kommer att ge en mycket låg lön från arbetsgivaren, men samtidigt rätt till ett statligt bidrag så att inkomsten för individen motsvarar avtalens lägstanivåer.

Ylva Johansson hoppas att systemet ska skapa omkring 10 000 etableringsjobb, och att de i normalfallet ska övergå till vanliga jobb efter två år. Några garantier finns dock inte.

Som efter varje förhandling finns det frågetecken. Alla subventionerade jobb riskerar att tränga undan andra anställningar, och oseriösa arbetsgivare kommer säkert att försöka överutnyttja systemet.

Å andra sidan är etableringsjobben alltså tidsbegränsade, de ska innehålla utbildning och leda vidare. Dessutom omfattas förstås bara företag som har ett avtal. Hela systemet bygger ju på en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Etableringsjobben ska förhoppningsvis inte påverka lönerna på den övriga arbetsmarknaden.

Väg in på arbetsmarknaden

Med rätt rekrytering, kontroller för att undvika missbruk och rimliga förväntningar kommer den lösning parterna enats om att bidra till att människor kommer in på arbetsmarknaden.

“Jag tror inte en ny regering skulle slänga bort det här som parterna har kommit fram till”, sa Stefan Koskinen på arbetsgivarorganisationen Almega i går.

Därför är den borgerliga oppositionens reaktion gåtfull. Moderaternas Elisabeth Svantesson skäller om statliga bidrag, Centerpartiets Emil Källström är rasande över att företag utan kollektivavtal hamnar utanför och Liberalernas Jan Björklund är argast av alla. På Twitter anklagar han LO och regeringen - men alltså inte Svenskt Näringsliv - för att vilja tysta debatten.

Allianspartierna har ett eget förslag, inträdesjobb. Till skillnad från regeringens förslag bygger det på lagar om låga löner och är påhittat helt utan medverkan av vare sig fack eller arbetsgivare. Att genomföra det skulle inte bara riskera att skapa permanenta låglönejobb, lönesänkningar för breda grupper och ett omfattande missbruk.

Om politikerna kör över arbetsmarknadens parter och lagstiftar om lönerna skulle dessutom i grunden förändra den svenska samhällsmodellen.

Det kanske passar Jan Björklund, men är det verkligen ett program Elisabeth Svantesson och Ulf Kristersson vill gå till val på?