Las-bråket är bra för Stefan Löfven
När alla är arga får regeringen utrymme
Det blev ett herrans liv när Stefan Löfven för en vecka sedan meddelade - på Facebook - att regeringen skrotar Gudmund Toijers Las-utredning.
När statsministern några dagar senare förklarade att ett nytt förslag baserat på uppgörelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK måste utredas blev det ännu värre.
Alla verkar ilskna på Stefan Löfven. Det är inte utan att man tänker på tjuren Ferdinand på julaftonen. Ni vet, "bandriljärerna blev arga, pikadorerna blev ännu argare. Men matadoren blev argast av dem alla".
Annie Lööf deklarerade att någon utredning inte kunde komma på tal.
Eva Nordmark fick förklara vad kravet på beredning egentligen betyder. Och att utredningen ska göras av hennes tjänstemän på departementet.
Hotar med regeringskris
Nyamko Sabuni hotade med regeringskris om inte 1,4 miljoner LO-medlemmar kördes över. Nooshi Dadgostar hotade också med regeringskris, men om motsatsen skulle inträffa.
Löfvens gamle vapendragare från IF Metall, Veli-Peeka Säikkälä, retade kollegorna i andra förbund halvt till vansinne.
Susanna Gideonsson hotade med strejk om inte LO får påverka det nya förslaget. PTK:s Martin Wästfelt hotade med att hoppa av om LO får inflytande.
Så där har det fortsatt. En röra vi inte är särskilt vana vid i svensk politik. Massor av människor som pratar förbi varandra, eller som inte alls verkar veta vad de pratar om.
Det är inte så konstigt om en och annan undrar ifall Stefan Löfven har satt foten i klaveret, eller kanske snarare trampat rakt in i ett getingbo?
Svaret kan faktiskt vara: inte alls.
Politisk symbolik
Anställningstryggheten är laddad med politisk symbolik. I borgerliga ungdomsförbund har man lärt sig avsky Las långt innan man haft sin första kontakt med arbetsmarknaden. Det är därför januariavtalet ser ut som det gör, och det är därför det inte går ihop.
Det går inte att ta bort all trygghet för löntagarna och samtidigt påstå att balansen på arbetsmarknaden blir kvar.
En reform baserad på uppgörelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK betyder något helt annat än det Toijer föreslog. Det innebär inte att det blir okomplicerat.
För det första betyder det att många av förändringarna kommer att finnas i kollektivavtal som förstås bara omfattar dem som tecknat avtal. Lagarna - som berör alla - kommer att behöva ändras mindre.
Å andra sidan förutsätter uppgörelsen också insatser från staten. De måste förstås gälla alla, eftersom vi alla är staten.
Allt det där kommer att behöva utredas, diskuteras och finansieras. Och det kan inte göras på en vecka eller ens två.
Så medan alla bråkar kan Stefan Löfven lugnt ta ett steg tillbaka och göra nyttigare saker.
Visst är det lätt att fortsätta att tänka på tjuren Ferdinand.