Mejla

Zina Al-Dewany

Medelklassen hostar mer hos app-läkarna

Arbetare biter ihop och vården blir allt mindre jämlik

Publicerad:

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Högutbildade storstadsbor löper mindre risk att dö i förtid än personer med låg utbildning och inkomst, det visar region Stockholms folkhälsorapport.
Foto: FOTO: JANERIK HENRIKSSON / TT
Högutbildade storstadsbor löper mindre risk att dö i förtid än personer med låg utbildning och inkomst, det visar region Stockholms folkhälsorapport.

Väntar du in i det sista med att gå till läkaren?

Tänker du att det är bättre att bita ihop än att erkänna att du mår dåligt? Då är du antagligen inte en högutbildad storstadsbo. Var fjärde år publicerar region Stockholm sin folkhälsorapport. Den senaste visar hur risken att dö i förtid ökat för de fattigaste. En del menar att det beror på att fattiga är lata, feta och äter för lite grönsaker – men bakom den ojämlika hälsan finns större problem.

De biter hellre ihop än och väntar ut smärtan. Här finns ingen medelklass som oroligt hostar i mobilen framför app-läkaren.

Skillnaden mellan fattiga och rikas förväntade livslängd fortsätter att öka. Men vårdkonsumtionen speglar det motsatta. Jämfört med hur olika grupper mår så uppsöker de med lägre utbildning och inkomst läkare i mindre utsträckning än de med resurser. De biter hellre ihop än och väntar ut smärtan. Här finns ingen medelklass som oroligt hostar i mobilen framför app-läkaren.
Och apropå appläkare så representerar patienter från Stockholm 23 procent av Sveriges befolkning, samtidigt som de står för 43 procent av nätläkarbesöken.

De som är gladast i att uppsöka vård, oavsett om den är digital eller inte, är de som har det bättre ställt. Kvinnor har närmare till vården än män, men män som lärt sig ta hand om sig själva tvekar inte inför läkarbesök. För en del betyder ett par hundralappar ingenting för att få träffa en läkare, men för andra gör det hela skillnaden. Det är något som återspeglas i människors privatekonomi. Medan befolkning i stort har sett en ökning i inkomst har de med lägst inkomst halkat efter. Och de fattigaste avstår från läkarbesök på grund av ekonomin. Men det är inte bara en fråga om pengar som avgör vilka som uppsöker läkare.

I flera studier har det kommit fram att läkare behandlar patienter olika beroende på vilken social status de har.

Patienter med högre utbildning får oftare längre tid hos läkaren, då de ställer fler frågor och har högre krav. Samtidigt visar studier vilka fördomar som finns hos läkare om lågutbildade. Man antar att de ändå inte förstår informationen de får, eller att de inte kommer vara lika följsamma i behandlingen. Det kan leda till att lågutbildade får mindre krävande behandlingar som exempelvis läkemedel, medan högutbildade får mer resurskrävande behandlingar i form av samtalsterapi.

Med sådana fördomar är det inte konstigt att en del tvekar inför nästa läkarbesök.

Medan politiker pratar om att vården behöver bli mer jämlik fortsätter nätläkare, privata sjukvårdsförsäkringar och mottagningar för rika poppa upp för att tillgodose behoven för landets mest välmående.
Samtidigt sitter en arbetare där ute med ett tryck över bröstet som tänker att ”det här går nog snart över”.

Av: Zina Al-Dewany

Publicerad:

LÄS VIDARE

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.