Bryssel och Berlin måste ge Grekland en chans
I Grekland har begreppet ödesval för länge sedan förlorat sitt innehåll. När människor för tredje gången på ett år kallas till valurnorna är det inte konstigt om engagemanget tryter, till och med i ett land där situationen är så dramatisk som i Grekland.
Om en och annan grek i dag har haft svårt att hitta engagemanget är det inte svårt att förstå.
I januari fick vänsteralliansen Syriza en massiv majoritet för sitt löfte att inte acceptera kraven på nya nerskärningar i det hårt skuldsatta landet. Sedan mötte entusiasmen verkligheten, eller i alla fall den verkliga världens maktförhållanden.
Stängda banker
I juni fick de grekiska bankerna stänga sedan förhandlingarna om ett nytt räddningspaket brutit samman. I juli röstade grekerna ännu en gång nej till nya nedskärningar, den här gången i en folkomröstning.
Och ändå, någon vecka senare fanns en uppgörelse med precis alla de nedskärningar som Syriza och partiledaren Alexis Tsipras lovat att inte gå med på.
Tsipras har fått fel. Han kunde inte leverera det han lovade väljarna. Men betyder det att han också haft fel?
Nej, för sanningen som också internationella institutioner som internationella valutafonden nu erkänner är att nerskärningspolitiken inte kommer att lösa Greklands kris. I stället har resultatet blivit en krympande ekonomi, fattigare människor och ännu djupare skuldsättning.
Inte hjälpt
Sparpolitiken har räddat europeiska storbanker och isolerat Greklands problem från resten av euroländerna, men det har inte hjälpt grekerna.
Ska Grekland komma på fötter finns det bara en sak att göra, skriv av stora delar av skulderna. Och det är inte i Aten den politiska viljan att erkänna det nödvändiga saknas.
Grekland behöver mindre korruption, fler som betalar sina skatter och effektivare förvaltning. Väldigt få greker tror att de traditionella politiska partierna ska ordna det. Det är förklaringen till att Syriza och Alexis Tsipras trots allt får försöka bilda en regering.
Men framför allt behöver landet ekonomisk tillväxt och tro på framtiden. Och det förutsätter förändringar i Bryssel, Berlin och Frankfurt.
Det kan inte de greker som i dag åter gått till valurnorna påverka.
Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.