Direktörerna borde visa mer tacksamhet

Skamlösheten efter två år av statsstöd tar priset

Svenskt Näringslivs Jan-Olof Jacke tycker att ökade försvarskostnader kan betalas av sjuka och arbetslösa.

Förra veckans utspel från direktörerna på Storgatan kan vara ett av de skamlösaste svensk debatt sett på ganska länge. I en debattartikel hävdade Jan-Olof Jacke och Karina Johansson på Svenskt Näringsliv att kommande försvarssatsningar absolut inte kan betalas med höjda skatter.

Tvärtom. Får Svenskt Näringsliv bestämma är det ersättningen till sjuka och arbetslösa som ska sänkas. Dessutom vill man göra rent hus med det som finns kvar av anställningstrygghet, i alla fall för de som inte har ett arbete.

Direktörerna skriver förstås "flexibla anställningsformer" och "kamp mot utanförskapet".

Hört det förut

Så där brukar det låta när näringslivets lobbyorganisationer får ordet. Urholka trygghetssystemen, håll hårt i statens pengar och sänk skatterna för våra inhemska oligarker. Men de senaste två åren har budskapet haft en lite annan klang.

Ingen har missat hur Jacke och alla hans kollegor i näringslivet stått på rad och ropat efter statliga stöd under pandemin. Och pengarna har betalats ut. Staten har tagit över sjuklönekostnader, betalat för korttidsarbete och delat ut omsättningsstöd. Bland annat.

Vi pratar i alla fall om minst 150 miljarder kronor. Smaka på den siffran.

Alla företag kunde inte räddas och alla företagare har inte varit nöjda. Men en gnutta tacksamhet gentemot skattebetalarna skulle ändå ha varit klädsam.

Löser inte problemen

Dessutom måste man fråga om skattesänkningar, urholkade trygghetssystem och inställda statliga satsningar löser de problem riktiga företagsledare brukar peka på. Svenskt Näringsliv tar upp tillgången på el och man pratar om tillståndsprocesser. Men Jacke och Johansson pratar inte om kompetensbristen, om att det saknas en fungerande bostadspolitik eller om att infrastrukturen håller på att rasa samman.

Man bekymrar sig inte för innovationsklimatet, kommunernas kommande kris, eller hur bristerna i vården ska åtgärdas.

Allt det där kräver mer politik och mer samhällsinsatser, inte minst för företagens och näringslivets skull. Det behövs pengar, precis som försvaret behöver pengar.
Regeringen talar om en beredskapsskatt för att betala upprustningen av militären. Vi pratar hellre om en värnskatt, men oavsett vilket måste pengarna fram.

Det går inte att betala ett starkare försvar med sänkta skatter. Det borde till och med Svenskt Näringsliv förstå.


Det svenska försvaret behöver stärkas. Om det är alla överens. Men när notan ska betalas vill i alla fall inte Svenskt Näringsliv vara med. Trots milliarder i stöd till företagen under pandemin tycker organisationens ordförande Jan-Olof Jacke att upprustningen ska betalas med besparingar på sjuka och arbetslösa.

Vad tycker du? Vem ska betala för ett starkare försvar. I chatten diskuterade Ingvar Persson med läsarna.

Denna chatt är stängd.

  • Ingvar Persson
    28 mars 2022

    Klockan har slagit halv tio och det är dags att stänga chatten. Jag vill verkligen tacka alla som bidragit till chatten.

  • Ingvar Persson
    28 mars 2022

    Och hej Karl. Du får faktiskt sista ordet. Livet är fullt av mysterier.

  • Ingvar Persson
    28 mars 2022

    Hej Kristoffer.

    Det är absolut ett bokuppslag.

  • 28 mars 2022

    Att hälften av svenskarna fortsätter att rösta på en högerpolitik som gynnar i bästa fall en tiondel av invånarna är ett av livets stora mysterier.

    Karl Persson
  • 28 mars 2022

    Hej, Ingvar!

    Jag efterlyser bara en lista med översatta ord för att sänka skatter och urholka välfärden. Två av dem är ju ”flexibla” eller ”effektivisering” med mera. Du kanske ska släppa den boken? Detta var kanske ingen riktig fråga men ändå!

    Kristoffer, Farsta

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.