Mörkret faller över Österrike

I dag kan Europa få sin första högerextrema president sedan andra världskriget när Österrike går till val. Norbert Hofer (i mitten) leder frihetspartiet som har rötter i nazismen. Nu har hans parti nått sina högsta nivåer i landets opinionsmätningar och landar på 30 procent.

23 Maj 2016

I går röstade österrikarna om vem som ska bli landets nästa president. Det är jämnt men mycket pekar på att högerextrema FPÖ:s kandidat ­Norbert ­Hofer blir ny president – något som skulle få katastrofala följder.

I Wels, en mindre stad i norra Österrike, har människor sedan andra världskrigets slut troget röstat på socialdemokratiska SPÖ.

I fjol tog det slut när de valde Andreas Rabl från höger­extrema FPÖ till ny borgmästare.

Rabl, en 44-årig jurist, har snabbt börjat bygga om i den ­lilla medelklasstaden.

I förskolorna drillar de nu barn till att kunna recitera fem tyskspråkiga dikter och fem tyskspråkiga sånger. Om man som förälder vägrar delta blir straffet indragna bidrag. Stöd till ungdoms- och kvinnoverksamheter har strypts. Kultursektorn ska bantas och kommunala satsningar mot ungdomsarbetslösheten avlövas.

Ovanlig uppmärksamhet

Den politiska reform Rabl är allra stoltast över är att kommunen uppfört en majstång mitt i staden.

Om detta berättade tidningen The Guardian i går. Bud­skapet är tydligt. Alla som vill veta vilket sorts land Österrike kan bli bör titta närmare på Wels.

I går röstade österrikarna om vem som ska bli ny president, och resultatet är så jämnt att ­ingen vinnare kan utropas ­innan post- och förtidsröster räknats färdigt. Mycket pekar på att R­abls partikamrat ­Norbert ­Hofer blir ny president. I vanliga fall är ett presidentval i Österrike inget som brukar få någon större uppmärksamhet, men det är en ­politisk jordbävning vi ser.

De traditionella maktpartierna – socialdemokraterna och kristdemokratiska ÖVP – fick inte ens med en kandidat i den andra omgången. Och i går kväll kunde ingen säga om den oberoende kandidaten Alexander van der Bellen eller Norbert Hofer vunnit.

För första gången sedan ­andra världskriget kan ett västeuropeiskt land ha valt en president från ett högerextremt parti. Presidentens makt är starkt begränsad, men hen kan upp­lösa parlamentet, avsätta regeringen och utlysa nyval. Och det har Hofer sagt sig vara öppen för, om den nuvarande regeringen misshagar honom vad gäller flyktingpolitiken.

I fjol sökte omkring 100 000 människor asyl i Österrike. ­Koalitionsregeringen har försökt möta det genom att införa gränskontroller och ett omstritt dagstak för asylsökande.

Det duger inte för den främlingsfientlige och islamofobe Hofer, och tydligen inte för väljarna heller.

Drivs till extremism

Österrike har problem. En växande olust inför de stora ­koalitionerna mellan vänster och höger, ett politiskt reformarbete som avstannat, flyktingpolitik, korruptionsaffärer och arbetslöshet driver väljarna till extremister.

Den nyvalde socialdemo­kratiske ledaren och förbundskanslern Christian Kern har lovat att återkomma med ett ­politiskt program som ska förändra den politiska dynamiken i landet.

Det brådskar.

Dörren, som kan leda Österrike till att bli en stat som mer liknar Viktor Orbáns Ungern än Angela Merkels Tyskland, tycks ha öppnat sig.