Frihandeln ett vågspel

Tanken är att ge storföretag rätt att stämma stater

Statsminister Stefan Löfven.

Rubrikerna från EU-toppmötet handlar - som vanligt - om Grekland. På många sätt har den havererade grekiska ekonomin blivit en mätpunkt för styrkeförhållandet mellan nationell demokrati och övernationell finansbyråkrati i unionen.

Av just det skälet förtjänar också ett annat av EU-ledarnas samtalsämnen en eller annan rubrik.

På dagordningen fanns också TTIP, det transatlantiska frihandelsavtalet mellan EU och USA. Medborgarna ska “informeras” om fördelarna med ett avtal.

Och för att ha det sagt, det finns stora fördelar med frihandel mellan Europa och USA.

Riskfyllt att göra fel

Samtidigt finns det goda skäl för den oro som samlar allt fler européer i motstånd mot det avtalsförslag som nu håller på att arbetas fram.

Stefan Löfven pekade själv på riskerna med att göra fel i onsdagens EU-nämnd. Det handlar om det demokratiska inflytandet, om löntagarnas rättigheter och om effekterna på miljö och hälsa.

Ett allvarligt problem är det system för investeringsskydd som finns i avtalet. Tanken är att ge storföretag rätt att stämma stater, i hemliga tribunaler, för utebliven vinst om länderna exempelvis beslutar om högre miljökrav eller bättre konsumentskydd.

Tobaksjätten Philip Morris har exempelvis stämt Australien på detta sätt för att de vill minska rökningen och Vattenfall har stämt Tyskland för att de vill avveckla kärnkraften.

Det avtalsförslag som nu diskuteras kan även påverka frågor som sjukvård, skolor och järnvägar. Enligt den nyliberala ideologin är avreglerade verksamheter i privat drift alltid bättre än offentliga. De förändringar som diskuteras innebär inte bara det vi normalt menat med frihandel som borttagna tullar och tariffer. Det innebär även ett massivt tryck för avregleringar och privatiseringar.

Klarar inte nya avtalet

Efter de senaste årens erfarenhet i svensk politik är det inte svårt att förstå vad det skulle betyda.

I går lovade Löfven att åka hem och informera om fördelarna med ett frihandelsavtal. Gärna det, om Sverige samtidigt gör klart att vi inte tänker medverka till ett avtal som begränsar demokratin eller hotar miljön, folkhälsan och de fackliga rättigheter vi har.

Det kravet klarar inte det avtal som nu är på väg.