Diplomatiska smockor medan barn drunknar
Hela Europa har ett ansvar för flyktingtragedin
I onsdags miste 27 människor livet i Engelska kanalens vinterkalla vatten. Flyktingsmugglarnas överlastade gummibåt klarade inte överfarten.
Bara två människor överlevde. Flera av de döda var barn.
När regeringarna i London och Paris nu driver ett allt hårdare diplomatiskt spel är det viktigt att komma ihåg att det i grunden är människors liv det handlar om.
För den brittiska premiärminister Boris Johnson är tragedin utanför Calais en fråga om bristande övervakning. I ett brev till den franske presidenten har han listat vad han tycker måste göras. Johnson vill ha gemensamma operationer för att övervaka vattnet, nya tekniska system för att upptäcka smugglare och luftbevakning med drönare. Dessutom vill att länderna ska dela underrättelseinformation.
Vill skicka tillbaka
Framför allt vill Johnson dock kunna skicka tillbaka flyktingar som kommer över kanalen till Frankrike.
Att det till stor del handlar om inrikespolitik är uppenbart. Johnson valdes ju på löftet att "ta tillbaka kontrollen". Han publicerade till och med brevet på Twitter. Ingen ska kunna anklaga den brittiska premiärministern för att vara vek, varken mot flyktingar eller fransmän.
I Paris blev man rasande. Den brittiska inrikesministern Priti Patel portades till och med från dagens toppmöte om flyktingsituationen vid Nordsjöns södra kust.
Diplomatiska rallarsvingar medan människor drunknar.
Ingen överraskning
Ändå kan tragedin knappast ha kommit som en överraskning för någon. Varningarna för en katastrof på Engelska kanalen har funnits länge. Och under hösten har åtminstone tio personer mist livet sedan Belarus diktator Lukasjenko använt flyende människor som påtryckning mot EU. Dessutom fortsätter flyktingar att dödas på Medelhavet.
Självklart ska gränser bevakas. Lika självklart måste cyniska flyktingsmugglare stå till svars och hänsynslösa diktatorer stoppas. Och personer utan skyddsskäl kan naturligtvis inte förvänta sig skydd. Men det räcker faktiskt inte om målet är att förhindra att gränserna runt EU och Storbritannien förvandlas till en kyrkogård.
Säkra vägar
Då måste det också finnas säkra vägar för de som har rätt till skydd. Och det måste finnas effektiva rutiner för att pröva skälen hos de som kommer. Men framför allt måste Europas länder, och dit hör fortfarande Storbritannien, acceptera att vi har ett ansvar att ta tillsammans.
Tills Europa är redo att ta det ansvaret bär vi en del av ansvaret när barn drunknar i Engelska kanalen eller i vattnen utanför Libyen och när människor fryser ihjäl längst gränsen mellan Polen och Belarus.