Viruset fick döda fattiga och gamla

Corona påminner om samhällets brister

När det stod klart att coronaviruset skulle drabba oss försökte myndigheterna i det längsta spåra upp enskilda smittbärare. På det viset hamnade sportlovsfirare från alperna, affärsresenärer från Kina och andra beresta grupper i fokus.

Som Sveriges Radio berättat tycks en av effekten ha blivit att kommunerna länge inte fick någon plats i pandemiplaneringen.

I dag vet vi att varken skidåkande medelklassfamiljer eller försäljningsdirektörer drabbades hårdast. Istället dödade sjukdomen människor i miljonprogramsområden och de gamla på landets äldreboenden.

Människor som inte syntes på myndigheternas radar.

Dubbelt så många döda

I dag har SVT visat att dödligheten på landets äldreboenden ökat med 30 procent under coronautbrottet. I Stockholm dog dubbelt så många som under samma veckor förra året.

Vi borde inte bli det minsta förvånade. Nyligen kom statistik från SCB. Siffrorna beskriver medellivslängden för olika grupper, och de bekräftar ännu en gång det vi redan viste.

Hur gammal du kan håller på att bli är en klassfråga.

Skillnaderna ökar dessutom.

År 2012 kunde en kvinna med utan gymnasieutbildning i genomsnitt räkna med ytterligare 20,17 år från sin 65-årsdag. År 2020 har den siffran stigit till 20,72 år. En marginell förändring kan det tyckas, men förhoppningsvis betyder det mer meningsfull tid med barnbarn och vänner för många.

Längre ner i tabellerna får vi veta att en kvinna med eftergymnasial utbildning 2012 kunde räkna med 22,93 återstående år när hon fyllde 65. Förra året handlade det om 23,73 år.

Klyftan växer

Det innebär inte bara att den som har en högre utbildning sannolikt kommer att leva tre år längre än den som har en kortare utbildning. Klyftan har dessutom vuxit.

Mest har ensamstående kvinnor utan längre utbildning halkat efter.

SCB svarar förstås inte på varför det är på det här sättet, men det är inte så svårt att gissa. Ett arbetsliv där många, inte minst kvinnor med kort utbildning, tvingas slita hårt. Skillnad i bostadsstandard och i tillgång till sjukvård. Helt olika möjligheter att utöva sociala eller kulturella intressen.

Lägg sedan till ett trygghetssystem som länge sett som sin främsta uppgift att jaga den som är sjuk eller arbetslös och en politisk debatt där politiker på allvar kan säga att alla borde jobba tills de är 75, bara vi hade rätt mental inställning.

Pandemin har satt bristerna i det svenska samhället i blixtbelysning. Men vi har egentligen alltid vetat att de funnits där. Den som inte litar på verkligheten sådan den ser ut kan ju alltid luta sig mot SCB:s siffror.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.