Kungen och monarkin behöver gå i pension

Kungahuset står i vägen för demokratin

Kung Carl XVI Gustaf fyller 75 år i dag. En hög ålder att fortfarande jobba. Varför inte överväga pension för hela kungahuset?

I dag på valborg är det allmän flaggdag. Men det är inte den vårliga högtiden vi flaggar för. Nej, det är vår kung Carl XVI Gustafs födelsedag som firas.

I år fyller han 75 år. Och trots brinnande pandemi sker firandet med pompa och ståt. Prick klockan 12:00 i dag sköts en kunglig salut på samtliga så kallade salutstationer, från Boden i norr till Karlskrona i söder.

Och under en ceremoni tidigare i dag deltog statsminister Stefan Löfven, riksdagens förste vice talman Åsa Lindestam och SKR:s ordförande Anders Knape.

Visst ska en 75-åring kunna firas. Men det är inte självklart att skattebetalarna ska stå för kalaset.

Med vetskap om vad tidigare firanden har kostat är det kanske tur i oturen att just den här bemärkelsedagen begränsas av corona.

Dyra kalas för skattebetalarna

Sist Carl Gustaf fyllde jämnt, 2016 när han fyllde 70 år, försökte Aftonbladet ta reda på vad den veckolånga, storslagna tillställningen skulle kosta. Men vad skattenotan slutade på ville hovet inte förtälja. Mindre än skattekronorna till kronprinsessan Victorias bröllop, blev svaret. Alltså inte mer än 10 miljoner kronor.

Mycket pengar hur som helst.

Men det är inte bara den bristande inblicken i finansieringen av kungahuset som skaver. Det blir också allt svårare att motivera varför vi ska behålla ett så urgammalt statsskick som monarkin där representativitet går i arv.

Det börjar faktiskt bli dags att diskutera pension, både för den 75-åriga monarken och för monarkin som sådan.

Och det hade kanske varit mindre allvarligt om det inte varit för att kungen faktiskt har en viss formell makt. Enligt Regeringsformen har monarken uppgiften att bland annat öppna riksdagens riksmöte, han har inflytande i vissa utrikesfrågor och är främste representant för försvarsmakten.

Men enligt många republikaner är det mest stötande att monarken inte kan åtalas för sina gärningar och alltså står ovanför lagen. Väldigt odemokratiskt.

Med allt detta i bakhuvudet är det märkligt att medborgarna förväntas bekosta kungafamiljens leverne. 147,9 miljoner gick det kungliga apanaget på i år, en ökning med 1,5 miljoner från förra året. Enligt Republikanska föreningen är detta dock inte allt, utan den faktiska kostnaden uppgår till gigantiska 1,1 miljarder kronor.

Demokrati och monarki går inte ihop

Vilhelm Moberg formulerar i ”Därför är jag republikan” från 1955 varför en demokrati byggd på jämlikhet, demokrati och rättssäkerhet omöjligen går att förena med en monarki. Att hela samhällsandan påverkas av den dubbla lojaliteten – å ena sidan mot det demokratiska samhället och å den andra mot den upphöjda kungafamiljen.

Och det är inte svårt att se poängerna då detta i högsta grad fortfarande gäller och inte går ihop.

I tider av kris och när populister ställer grupper mot grupper är det intressant att monarkin inte ifrågasätts mer. Att kungafamiljens skattekostnader lämnas i fred. Särskilt när vi vet att det finns en majoritet i riksdagen som är kritisk till vårt nuvarande statsskick.

Visst ska kungen fira i dag, med barn och barnbarn, både han och drottningen är ju trots allt vaccinerade. Men det börjar faktiskt bli dags att diskutera pension, både för den 75-åriga monarken och för monarkin som sådan.