Går lyxmiddagen före din hälsa?

Krogbranschen frustrerad över coronarestriktioner

Krögaren PG Nilsson protesterar.

När de nya coronarestriktionerna infördes protesterade flera krögare. Det skulle ha förödande konsekvenser för deras verksamhet påstod de, trots att visst stöd av Tillväxtverket fanns att söka. Många i branschen har känt sig nonchalerade av regeringen.

Från och med 1:a juni kommer restriktionerna lätta och restauranger kan ha öppet fram till 22.30 om de så önskar. Krögaren PG Nilsson är ägare av Sturehof och Riche i Stockholm. Det var han som startade protesterna mot den kompensationen som regeringen kunde erbjuda. Han säger nu att det endast är ett litet, litet steg i rätt riktning att få hålla öppet några timmar längre.

Förslag till finansdepartementet

Han har också varit initiativtagande till att skriva ett förslag på hur branschen ska få kompensation retroaktivt, som kommer skickas till finansdepartementet inom två veckor.

Men frågan är varför en särskild bransch skulle få specialbehandling när det är så många andra branscher som också lidit under pandemin. Det är klart att det krävs begränsningar, vi lever fortfarande i en pandemi, även om det börjat lätta upp. Men vi har alla varit tålmodiga i över ett år, så lättnaden av restriktionerna borde tas emot med lättnad.

En klassfråga

Krogbranschen behöver precis som alla andra inse att människors hälsa behöver sättas i första rummet. Tankarna förs direkt till grupper i samhället som aldrig ens skulle ha råd att äta en av de många lyxrätterna som Sturehof erbjuder. De människor som drabbas allra hårdast även de dagar då det inte är en pågående pandemi, och hur smittorisken påverkat dem ytterligare.

Klass har under pandemin blivit en ännu tydligare markör för hälsa och möjlighet att slippa smitta än i vanliga fall.

Positiva effekter

Det finns positiva effekter av restriktionerna för krogarna på folkhälsan. Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har vi köpt mindre alkohol under pandemin, främst med tanke på att möjligheten att dricka på krogar minskat. Under förra året föll konsumtionen med sju procent jämfört med tidigare år.

Antal misshandelsfall på helger och kvällar utomhus har också minskat - något som skulle kunna bero på att krogar och restauranger fått stänga tidigare och alkoholkonsumtionen på krogar minskat med de nya öppettiderna.

Reglerade öppettider har varit positivt för samhället i stort, inte minst med tanke på smittorisken. Även om man som bransch är drabbad så gäller det att ta ett solidariskt ansvar.

Även svenska krögare måste se till helheten och fortsätta hjälpa till så att vi når ljuset i tunneln så snart som möjligt.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.