Företagen vill ha makt över väljarna

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

För ett litet exportberoende land som Sverige är frihandel viktigt. Frågan är bara hur viktigt.

Svaret måste komma snart.

I skuggan av den grekiska krisen röstade Europarlamentet om det så kallade TTIP-avtalet, ett avtal om friare handel mellan USA och Europa.

Avtalet tros kunna skapa jobb och tillväxt på bägge sidorna av Atlanten. Svenska företag kan glädja sig åt löften om färre tullar, att villkoren för investeringar i Europa och USA görs mer lika och att det blir enklare att få ut sina produkter på den amerikanska marknaden.

Men avtalet kommer inte helt utan problem.

Helt utan insyn

I juni blev Europaparlamentets oenighet om TTIP-avtalet så stor att den aviserade debatten och omröstningen helt ställdes in.

Vad är det Europas politiker bråkar om?

I förslaget till avtal har det ingått ett system för investeringsskydd, Investor-state ­dispute settlement, ISDS. Systemet ger företag rätt att stämma stater om de förlorar pengar på grund av politiska åtgärder.

Men enligt avtalet är det inte en domstol som ska avgöra, utan en skiljenämnd med jurister som beslutar helt utan insyn.

Och det skrämmer, eftersom det redan finns många exempel på där företag missbrukat rätten att stämma stater. Ett av de mest uppmärksammade var när ­tobaksjätten Philip Morris stämde Australien för att de utformar cigarettpaketet på ett sätt som tobakskapitalet inte uppskattade.

Företag försöker redan använda ­juridiska mekanismer i frihandelsavtal för att stoppa allt från piratkopiering av ­musik till billiga och lagliga mediciner.

Om samma system införs i EU kan amerikanska storföretag utmana lagar som skyddar exempelvis folkhälsa, miljö, ­konsument- och arbetstagarskydd och kalla dem handelshinder.

I Sverige har vi redan sett hur EU:s domstol slog ner på byggnadsarbetares kamp för bättre löner vid ett skolbygge i Vaxholm. Där gick fri handel och fri rörlighet för företag före fackliga rättigheter.

Går inte att att ta tillbaka vården

Med ISDS kan det komma att hända oftare. Om Stefan Löfvens regering bestämmer att svenska löner och avtal ska ­gälla i Sverige, ­eller om vi förbättrar arbetarskyddet på ett sätt företagen inte vill så kan det bli lättare att stämma svenska staten för utebliven vinst.

I våras avslöjade BBC att Storbritanniens offentliga sjukvård faller inom ramen för TTIP:s tvistelösningsmekanism. Amerikanska bolag som köpt sjukhus och vårdcentraler som privatiserats kan alltså i framtiden stämma brittiska staten om en framtida regering vill att det offentliga ska ta tillbaka driften.

För en svensk regering som vill ha bort vinstjakten i välfärden och säger sig stå på arbetstagarnas sida borde det här oroa.

Efter dagens omröstning kräver Europaparlamentet att ISDS-systemet görs om. Modellen de vill ersätta med har ändå kvar problemen och om EU-kom­mis­sio­nen och USA ens ac­cep­te­rar det åter­står att se.

Ja, frihandel är bra och det har tjänat vårt land väl. Men en frihandel där demokratiska beslut ses som handelshinder som måste röjas ur vägen kostar mer än det smakar.

Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.

Daniel Swedin