Åkesson – blir jag inte bjuden ställs festen in
Sverigedemokraterna tål inget motstånd
Festernas fest. Balklänning och frack, koreograferad servering och kungligheter. Elegant porslin och extravaganta desserter. Men ingen Jimmie Åkesson, inte i år heller.
Mycket i det svenska samhället må ha förändrats, men på Nobelfesten är det traditionen som råder. Nobelstiftelsen vill fortfarande hålla respekten för vetenskap, kultur, humanism och internationalism högt. Det gör inte Sverigedemokraterna, enligt stiftelsen.
I sak är det förstås alldeles sant, men det har strängt taget inte med saken att göra. Det viktiga är att Nobelstiftelsen har rätt att tycka precis vad den vill om Åkesson och hans parti. Och att det är den som bjuder till fest som bestämmer vilka som får komma.
Ynkligt att beklaga sig
Att beklaga sig över att inte vara utvald blir bara ynkligt.
Ändå är det precis vad Åkessons partikamrater gör. Inför årets firande har Sverigedemokraterna i Stockholm föreslagit att Nobelfesten ska portas från stadshuset om inte deras partiledare får komma.
De vill hellre ställa in ett evenemang som bokstavligen sätter Stockholm och Sverige på kartan än acceptera ett nej för ett nej. Snacka om att göra det privata till något politiskt.
Egentligen borde vi inte vara förvånade. När människorättsorganisationer kritiserade Tidöavtalet hotade Björn Söder med att dra in deras bidrag. Och när miljöorganisationer ifrågasatte klimatpolitiken ville tjänstemän på Sverigedemokraternas kansli ha en lista över deras privata bidragsgivare.
SD har ingen gräns
För Jimmie Åkesson och hans partikamrater finns ingen gräns mellan det civila samhället och partiets ambitioner att diktera villkoren för allt och alla. Dessvärre finns det tecken på att maktspråket går hem.
I dag meddelade Svea Hovrätt dom i ett mål som har en stor principiell betydelse. Det handlar om en SD-politiker som uteslutits ur fackförbundet Transport.
Att vara politisk representant för Sverigedemokraterna strider mot stadgarnas formulering om respekt för alla människors lika värde, menar förbundet.
Inte alls, hävdar den uteslutne Sverigedemokraten.
Vi kan åter diskutera vad som är sant, men vi borde inte behöva prata om en förening som ett fackförbund har rätt att tolka sina egna stadgar. Precis som Nobelkommittén bestämmer vem som får går på fest avgör en förening vem som får vara medlem.
Överprövar förbundets beslut
Ändå har först tingsrätten och sedan hovrätten nu tagit sig rätten att överpröva fackförbundets beslut.
Domstolarna anser nämligen att Transport inte hade rätt att utesluta SD-politikern. Formuleringarna i stadgarna är inte tillräckligt tydliga.
"Varken domstolsprövningen i sig eller tolkningen av förbundets stadgar har inneburit en begränsning av föreningsfriheten", skriver hovrättsrådet Elisabet Brunlid i en kommentar.
Förlåt att vi säger det men hovrättsrådet har fel. Det är precis vad domen innebär, en begränsning av föreningsfriheten.
Det tar emot att ifrågasätta besluten från en svensk domstol. Det ska man inte göra, men i det här fallet är det omöjligt att tiga.
På vilket sätt är rättens domare mer lämpade att tolka Transports stadgar än de ledare förbundets medlemmar har valt? Och vilken förening står näst på tur att få sin interna verksamhet överprövad av stränga jurister?
När tänker Jimmie Åkesson stämma Nobelstiften för att han inte får gå på fest?
Dagens dom från Svea hovrätt pekar rakt in i ett väldigt annorlunda Sverige.