I Putinprisernas spår följer fattigdomen

Politikerna ser ut att stå handfallna

Peter Gustavsson

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Priserna har stigit med 6 procent på ett år. I april var det framför allt livsmedel som kött och grönsaker som blev dyrare.

Många höll i slantarna när pandemin gjorde det svårt att resa utomlands, gå på restaurang, idrott eller kultur. Så det var väntat att inflationen skulle öka när världen öppnade upp.

Restriktionerna ledde också till brist på mycket som behövs för att hålla världens produktionshjul rullande. Allt ifrån halvledare till fraktcontainrar.

Och så kom kriget. Först med höjda priser på energi och bränsle. Men snart också med dyrare livsmedel, eftersom Ukraina och Ryssland är stora leverantörer av både spannmål och konstgödsel.

Allt blir dyrare

Det politiska svaret på Putinpriserna har hittills varit att kompensera för enskilda prishöjningar. I vintras tävlade partierna med varandra om vem som kunde skicka över mest pengar till villa- och bilägarna.

Den kören har tystnat. För nu ökar priserna inte bara på några enskilda varor. Allt blir dyrare.

Att hålla nere inflationen är Riksbankens uppgift. Och dess chef Stefan Ingves höjer nu räntan och drar tillbaka de stimulanser han satte in under pandemin. Men han rår inte på grundproblemet. Så länge det pågår ett storkrig mitt i Europa så kommer priserna fortsätta stiga.

Nästa års avtalsrörelse har alla förutsättningar att bli riktigt spänd. Särskilt om politiken misslyckas med att skydda köpkraften hos de som har de minsta marginalerna.

Jämna ut klassklyftorna

Men det finns mycket som kan göras för att undvika att fattigdomen breder ut sig i Sverige.

Ett första steg är att Annie Lööf släpper prestigen och ställer sig bakom regeringens förslag om att höja garantipensionen rejält. Och sedan behövs fler skarpa förslag från regeringen, som att höja barn- och bostadsbidragen.

Om riksdagspolitikerna inte lyckas stödja de som har de minsta marginalerna, kommer allt fler behöva gå till kommunernas socialkontor för att få ihop sin ekonomi när priserna skenar.

Rika behöver inga presenter

Under de senaste årtiondena har klasskillnaderna ökat kraftigt i Sverige. De som tjänat på jobbskatteavdrag, rot- och rut-avdrag, slopad förmögenhetsskatt och skenande börs- och fastighetsvärden har goda marginaler för att klara prisökningarna.

Sveriges höginkomsttagare behöver inte fler presenter. Men den som räknar slantarna inför löning varje månad för att få det att gå ihop har inte råd med de stigande Putinpriserna.