Mejla

Lovisa Arvidsson

Nästa regering får inte vara så här svag

Dags för Centerpartiet att välja väg

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Minoritetsregeringar bäddar för ständiga kriser.
Minoritetsregeringar bäddar för ständiga kriser.

LEDARE

Det är absurt att en enskild riksdagsledamot har makten över en justitieministers öde. Över den stundande budgetomröstningen och i vilken riktning den svenska Nato-ansökan tar vägen.

Ironiskt nog har allt detta fallit på den politiska vilden Amineh Kakabaveh, tidigare vänsterpartist.

Men gör hon fel som utnyttjar det mandat hon är vald på? Inte alls.

Rent tekniskt sett så har vi ett system som alla parter just nu utnyttjar till fullo.

Misstroendeomröstningar, KU-anmälningar, kapade budgetar och ständiga avgångskrav har blivit synonymt med svensk politik. Allt på grund av våra återkommande minoritetsregeringar som hela tiden körs över av oppositionen.

Centern måste välja väg

Det finns ett annat sätt. Vänsterledaren Nooshi Dadgostar satte fingret på detta i röstförklaringen inför misstroendeomröstningen av justitieminister Morgan Johansson (S) tidigare i veckan.

Såväl regering som oppositionspartier måste acceptera det parlamentariska läget. Annars står riksdagen och stampar runt i en evig spiral av kris efter kris. Så länge partier inte vill samarbeta med varandra så är systemet låst.

Dadgostar syftar framför allt på Centerpartiet som irrar fram och tillbaka i mitten, men vägrar samarbeta med något av de två block som har tagit form i riksdagen.

Det gynnar inte någon. Allra minst väljarnas förtroende för dem som är tänkta att styra landet.

Förtroendet urholkas

För bortom det politiska spelet finns politik som aldrig blir av. Pensioner som behöver höjas. Investeringar som är nödvändiga för klimatomställningen. Välfärdssatsningar som sätts på paus.

Politiska beslut som gör skillnad i människors vardag finns inbäddad i budgeten. Samma budget som just nu blir föremål för politiskt roulette när spelet, twistandet och tweakandet i riskdagshuset tar över.

Det är där det verkligen klämmer.

Det hänger inte på en enskild vilde. Hur vilda de än är.

Kanske vore det dags för Annie Lööf att inse att den breda mitten i svensk politik är ett luftslott. Vi har fått ett rödgrönt och ett blåbrunt block. Så länge vi inte har något majoritetsstyre så måste Lööf välja. Vilken sida vill hon tillhöra?

Det är tre månader till valet.

Bara en majoritetsregering i höst kan befria oss från kaoset.

Regeringskriserna har avlöst varandra de senaste åren. Hur tycker du att partierna ska agera för att undvika svaga minoritetsregeringar i framtiden? Chatta med ledarskribent Lovisa Arvidsson.

Livechatten öppnar 9.00 men du kan ställa frågor redan nu.

Skriv inlägg
  • Lovisa Arvidsson

    Och det fick bli morgonens sista fråga. Tack för ett stort engagemang i chatten den här morgonen!

  • Lovisa Arvidsson

    God morgon Jonas!

    Yes, det är inställningen att ha röda skynken som sätter krokben för ett regeringsunderlag att bildas, som är problemets kärna.

  • Hej Lovisa,

    gissningsvis kommer hon inte välja även om det skulle lösa mycket "kaos". Det är inställningen att inte diskutera med andra partier som måste bort. Och när C väl har insett detta, vore det ju underligt om dom väljer samarbete med det block vars politiska åsikter samanfaller i princip noll med Centerns egen politik...

    Jonas
  • Lovisa Arvidsson

    Hej Hans,

    Jag tror absolut att man kan behöva fundera över politisk vilde-systemet.

    Och ja, ibland undrar man verkligen om alla politiker minns att de jobbar för svenska folkets bästa.

  • Jag tycker att ALLA politiker har glömt vem dem jobbar åt. Svenska folket. Och att de ska förvalta skattepengarna på bästa sätt. Inte stoppa dem i fickorna på privata aktörer. Skärpning.

    Och politiska vildar, borde abgå direkt ur Riksdagen. De representerar ingen politik längre. Inte den dem blev invalda på.

    Hans
  • Lovisa Arvidsson

    Hej Kerstin, det är en intressant tanke!

  • Hej Lovisa,

    En majoritetsregering kan väl i så fall bildas endast på den blåbruna sidan? Det blocket verkar vara rörande eniga om en gemensam politik.

    Hur det går när S tar stöd av C och L har vi facit på från januariavtalet, där C och L satte in knivstötar där det sved som mest för S. Man måste komma ihåg att C:s ekonomiska politik ligger längst ut på högerkanten.

    För att bryta handlingsförlamningen vidhåller jag att man behöver avpolitisera vissa frågor, och bilda parlamentariska grupper. Energifrågan, gängbrottslighet och förbättrad integration är områden som är lämpliga att enas om.

    Kerstin Olsson
  • Lovisa Arvidsson

    Hej Per,

    Jag är helt enig med dig.

  • Hej Lovisa

    Du har rätt C måste bestämma sig vilken sida de tillhör. Ekonomiskt tillhör de borgarna och i flyktingfrågan tillhör de de rödgröna. Pratar inte med V och SD och är därmed begränsade. Respekterar inte 30 % av väljarna. L har valt sida och ny ledare och ökar i opinionen medan C minskar. Man kan inte i längden föra en politik som mest går ut på att inte rösta som V eller SD gör.

    Per
  • Lovisa Arvidsson

    Hej Emmelie!

    En högst relevant poäng! Jag tror att den politiska och mediala utvecklingen går hand i hand. Mycket har förändrats sedan sociala mediers intåg - på gott och på ont. Men jag tror att den snabbhet och polariserade debatt vi har fått på nätet har spätt på den här utvecklingen.

  • Jag önskar att journalister och media slipade sina frågor mer än de gör på ett vuxet sätt. Inte för att sätta dit någon men för att få en djupare mer långsiktig debatt om politik utan att jaga felsägningar eller snabba poänger. Varför sker inte det ? Sverige förtjänar det inte något som ibland liknar en ren populistisk lekstuga.

    Emmelie Wihlstrand
  • Lovisa Arvidsson

    God morgon 08:an!

    Ja, minoritetsregeringar har ju nästintill blivit norm i Sverige de senaste mandatperioderna. Problemet är ju bara om ingen faktiskt kan bilda regering. Är det bättre med en konstant övergångsregering som inte kan fatta beslut, medan talmannen äter kakor med partiledare som vägrar samarbeta i månad efter månad?

  • Det är regeringens ansvar att säkerställa att man har det nödvändiga mandatet i riksdagen för sin politik. Har man inte det, ska man inte tillträda. Detta borde S lära sig. Tyvärr är S så maktfullkomliga, att de gör vad som helst för makten; 180 graders svängar, bryter vallöften, regerar på oppositionens budget, och förhandlar utrikes- och säkerhetspolitik med en enskild politisk vilde, som ytterst riskerar Sveriges Nato-anslutning och säkerhet. Vi bevittnar regeringsmaktens förfall, i ett land där enorma problem, såsom inflation, arbetslöshet, kriminalitet, elförsörjning, klimat, blir olösta

    08an
  • Lovisa Arvidsson

    Hej Fredrik!

    Det är absolut bisarrt att en enskild riksdagsledamot kan ha så enormt stor påverkan. Men det är ju så det blir när det uppstår vågmästare. Ibland kan det vara ytterst små partier som blir vågmästare, i det här fallet en enskild politisk vilde. Sen tycker jag nog att det är värt att fundera på hur konstruktivt det är att vi har ett system som tillåter politiska vildar, eftersom de ju faktiskt väljs in i riksdagen på ett partimandat.

  • Är det lika absurt att en enskild medborgare kan ha makten över en valutgång?

    Fredrik
  • Lovisa Arvidsson

    Hej Fredrik!

    Ja, det ligger i sakens natur att alla partier försöker maximera sin egen position. Och det är precis där som fler partier skulle behöva börja riskera lite mer.

  • Centerpartiet resonerar exakt likadant som de andra partierna: "Hur ska vi agera för att trygga/stärka våra egna karriärer/positioner?"

    Centerpartiet vill inte välja sida för de vet att de kommer att skadas av ett sådant beslut. Många väljare kommer att lämna dem oavsett vilken sida i politiken de väljer. Därför tänker de att ligger lågt tills att något förändras så att de slipper välja, t.ex. att en bred mitt faktiskt uppstår. Ifall de skulle närma sig riksdagsspärren skulle de välja sida för då måste de bryta trenden som hotar dem. Än så länge behöver de dock inte ta den risken.

    Fredrik
  • Lovisa Arvidsson

    God morgon Plutona75!

    Jag tycker nog också att C har mer gemensamt med de rödgröna partierna. Men problemet är om både V och C har röda skynken som gör att alla förhandlingar låser sig. Då blir det inte så mycket progressiv politik ändå.

  • centern borde välja de rödgröna de har mer gemensamt med de än de blå bruna sen så måste S också vara mer tuffare inte acceptera allt C vill få genom .viktigaste är höja pension a-kassan barnbidrag vi måste skapa ett mer jämlikare samhälle och bör ha en politik där byggandet kommer igång mer gäller också bygga bort segregation och trångboddhet så alla kan känna framtidshopp bör satsas rejält på skolan för de mest utsatta eleverna.

    plutona75
  • Lovisa Arvidsson

    Hej Mikael!

    Håller helt med dig om spänningen mellan demokrati och stabilitet.

    Intressanta frågor: Ja, det är ett tecken på demokrati att saker förändras och positioneringar bryts etc. Samtidigt kräver ett sådant landskap att man kompromissar mer för att någonting överhuvudtaget ska bli gjort. Det är väl där kruxet kommer in :)

    Men betydligt hellre det än stabilitet a la diktaturer!

Av: 

Lovisa Arvidsson

Publisert:

LÄS VIDARE

Ebba Busch beter sig som en maffiaboss

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Ja, tack!

ÄMNEN I ARTIKELN

Annie Lööf

Amineh Kakabaveh

Misstroendeomröstning