Ingen skulle resa staty över Hagamannen
Det pågår en uppgörelse med historien
George Floyd begravdes under tisdagen.
En afroamerikansk man och hans brutala död under ett polisknä har fått människor att med sina kroppar försöka förflytta USA framåt. Mitt i en pandemi har demonstrationerna även nått Sverige, och det är inte så konstigt. Rasismen finns här också, den är ibland uttalad, ibland strukturell, men den är alltid närvarande.
Scenerna när statyn som avbildar slavhandlaren Edward Colston välts över ända av demonstranter i Bristol i Storbritannien påminner om scenerna från Sovjetunionens fall. Då var det kommunismen som föll. Den här gången är det förhoppningsvis rasismen. USA, Storbritannien men också Sverige är i rörelse, och det ser ut som om black lives matter kan bli nästa språng i vår utveckling.
Fysisk uppgörelse
I London lovade borgmästaren Sadiq Khan i sin tur i veckan att offentlig konst som avbildar förtryckare ur Storbritanniens historia som kolonialmakt kommer plockas ner.
Ingen skulle komma på att resa en staty över Hagamannen, den brutala serievåldtäktsman som plågade Umeå under 00-talet. Men det gjorde man över slavhandlare. Att människor nu välter ut avbilderna från det offentliga rummet är en fysisk uppgörelse med ländernas historia.
Samtidigt står USA inför ett presidentval. Över 100 000 amerikaner har dött i Covid-19. Donald Trump är uppenbart desperat och avser genomföra offentliga möten. Men det är skillnad på att kalla människor till möten och människor som kallar varandra till möten.
Folkrörelserna tillbaka
Folkrörelsernas tid är tillbaka. Men de kanaliseras inte längre genom partier. De riktigt stora rörelserna skapar människor just nu tillsammans med varandra.
Greta Thunberg satte sig utanför Sveriges riksdag och enmansstrejken för klimatet växte till en global rörelse. George Floyds död har skapat en enad röst som består av hundratusentals människor som fått nog av att hållas nere i samhällshierarkin, av att förtryckas.
Vi ska inte samlas i större grupper än max 50 invänder somliga om de svenska demonstrationerna.
Det är sant.
Men människor greppar också ögonblick i tiden som ger möjlighet till förändring när de uppenbarar sig.
Ett av de ögonblicken är nu.
Chatta med Jenny Wennberg om dagens huvudledare. Chatten öppnar klockan 09.00 men du kan ställa dina frågor redan nu.
Denna chatt är stängd.
- Jenny Wennberg10 juni 2020
Hej!
Nu är det tyvärr dags att avsluta den här chatten. Vill tacka alla er som har velat vara med och prata politik! Var rädda om varandra och jag hoppas vi hörs snart igen!
- Jenny Wennberg10 juni 2020
Hej Göthe!
Självklart ska vi inte sudda ut historien.
- 10 juni 2020
Skall vi också bränna böcker av personer som haft fel politiska åsikter. T ex Churchill, Lenin, Mao? Var går gränsen för att sudda ut historien?
Göthe Wallin - Jenny Wennberg10 juni 2020
Hej Per!
Den senaste SCB-undersökningen visar att väljarstödet för SD minskat. Fokus har under våren legat på helt andra frågor än brott, straff och migration, vilket också inneburit att SD inte varit lika närvarande i den politiska debatten. Vad gäller journalistiken är den en direkt avgörande del i vad som gör en demokrati till en demokrati.
- 10 juni 2020
Media fokuserar väldigt mycket på våld och brott. Ger därmed sken av att Sverige befinner sig i krig. Och ni bekräftar därmed SD:s narrativ och de bara växer och växer. Tycker inte du att det är ett problem att Aftonbladet blivit en av SDs viktigaste framgångsfaktorer?
Per