Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Allan, Glenn

Vinodlarens föreläsning om risk är som en parodi

Moderaternas ”frihetsreform” är bara början

Nu är gårdsförsäljning av vin tillåtet i Sverige. Men det måste vara i samband med ett ”event” och det måste följa strikta regler.

Vinodlingar i Sverige?

Innan regeringen lanserade utredningen om ”vår tids frihetsreform” visste jag knappt att det fanns vingårdar i Sverige.

Men det visste Moderaterna, mycket väl. För dem var vinodlarnas sak så viktig att partiet hade ett vallöfte inför 2022 om att öka den ”småskaliga, hantverksmässiga alkoholproduktionen”.

Eller det är så de pratar om det utåt. Ett högre syfte är helt uppenbart att liberalisera reglerna för alkoholförsäljning bort från det svenska alkoholmonopolet.

När alkohollagen nu ändras kan M checka av den boxen. Sedan första juni kan svenskar köpa vin och öl utanför Systembolaget monopolregler.

Nu kan vinodlare ansöka om tillstånd för gårdsförsäljning av vin. Genom tillståndet kan de ta betalt för ”events”, där vin provas och säljs och där en rundtur eller liknande måste ingå.

Bara några par veckor efter lagändringen finner jag mig själv på en vingård i Skåne.

Väl där inser jag att jag har dubbla känslor. Innebär min medverkan på vin-eventet att jag stöttar Moderaternas alkoholpolitik?

Jag vet ju att forskning visar att mer lättillgängligt vin, sprit och öl ger större risker för missbruk. Att det är dåligt för folkhälsan.

Samtidigt kan jag inte låta bli att dras med när jag står där i den förväntansfulla gruppen. Kanske är det solen, värmen och vinrankorna på gröna kullar. För ett ögonblick känns det som att jag är i Provence i Frankrike.

Särskilt när solen värmer och jag står där med ett glas vin i handen.

Reglerna är strikta kring var själva vinsmakningen får ske. När under eventet som försäljningen får påbörjas och hur mycket som får säljas.

Vinbonden upprepar ordet ”äntligen” när han tar till orda. Nu är lagen äntligen här. Nu har vårt tillstånd äntligen gått igenom. Nu kan vi äntligen sälja vin på egna premisser.

Men regelverket är för jäkligt, menar han.

– Alla dessa tillstånd alltså! Vet ni vad de kostar att få? 80 000 – om året!

Sedan kommer programpunkten som är obligatoriskt i tillståndet för gårdsförsäljning. Den om att ”banna gästerna” om alkoholens skadeverkningar, som vinbonden kallar det.

Snabbt rabblar han från en skärm. Kortfattade punkter från Folkhälsomyndighetens hemsida. Visst gjorde han till rösten lite?

Bland åhörarna hörs skratt. Ja, det blev parodiskt.

Därefter öppnas kassan. Och kön ringlar lång.

Kanske behöver jag inte känna mig så skyldig efter turen till vingården, tänker jag på väg därifrån. Det var ju mysigt. Och rätt harmlöst.

Med alla restriktioner kring försäljningen blev det hela mest en lärorik stund om hur vinrankor odlas och skördas.

Men sedan påminns jag om att det här inte är slutmålet, varken för vinbonden eller Moderaterna.

Att vi som tycker Systembolaget ska finnas kvar behöver vara på vår vakt, när M planerar nästa steg.

Resan till Provence för en liten stund var trevlig. Men inte till priset av en helt igenom liberal alkoholmarknad som snart kan bli verklighet.