Valstugorna tar över våra städer

Borås är den kommun där valresultatet de senaste valen varit mest likt riksvalet. Under valåret 2018 har ledarsidan återvänt till staden för att följa valrörelsens vardag.

I fredags blev jag på sätt och vi vittne till valrörelsens starskott, i alla fall i Borås. På Stora torget, mitt i spåren efter kvällens stadsfest och nattens oväder, placerade de politiska partierna ut sina valstugor. Lastbilar med gigantiska kranar fick stå i kö. Partiföreträdarna jäktade runt och på någon timme bytte torget liksom skepnad.

Det har stadskärnorna i många svenska städer gjort i helgen, i alla fall delvis. Borta är sommarförsäljarna och i deras ställe har partierna ställt upp sina valstugor. Från och med nu är det politisk debatt som gäller.

Minutschema

Jag vet förstås att kandidater och aktivister redan har ägnat sommaren åt att bjuda på kaffe och dela ut broschyrer. Jag vet att toppolitiker har ett minutschema som är förberett sedan månader och att landets nyhetsredaktioner har hur många planer som helst. Och de senaste veckorna har det inte gått en dag utan nya vallöften. Men för väldigt många väljare har ändå valet varit väldigt långt borta denna märkligt varma sommar.

Valstugorna och valaffischerna som på många håll kommer att sättas upp i dag påminner oss om att det ändå snart är dags.

I tidningen Fokus har journalisten Janne Sundling skrivit om valstugornas plats i den svenska politiska traditionen. Den första lär ha varit en liten historia som ställdes upp i samband med kommunalvalet i Stockholm 1946. En valkiosk med plats för en person och valmaterial. Sedan fortsatte de att växa, både i antal och i storlek, och från 1970-talet har de sett ut ungefär som i dag.

1000 valstugor

Inför årets valrörelse lär det ställas ut upp emot 1000 valstugor runt om i landet. Till det kommer alla valaffischer, en ännu äldre tradition i svensk politik.
Egentligen är det ganska konstigt. Vi lever i informationsåldern. Alla fakta och alla argument finns tillgängligt via våra fingertoppar.

Att föra ett samtal utan att någon kastar sig över telefonen för att ”googla” fram sanningen är nästan omöjligt. Politiker och beslutsfattare översvämmar sociala medier med de budskap informationsavdelningarna har arbetat fram.

Dessutom sänder TV valprogram nästan hela tiden, precis som radion. Och då har vi varken pratat om webb-TV eller poddar. Och valbevakning kommer naturligtvis att dominera tidningarnas nyhetsbevakning varenda dag de närmaste fyra veckorna.

Broschyrer och dåligt kaffe

Vem behöver egentligen något så 1900-talsmässigt som en valstuga? Vem behöver valbroschyrer, dåligt kaffe och partiföreträdare som nog kan argumenten, men kanske inte sakfrågorna?

Ganska många tycks det, och egentligen är det inte så konstigt. När det kommer till kritan är politik kanske inte först och främst en fråga om miljoner eller miljarder. Det kanske inte ens handlar om vässade argument och slipade budskap.

När det verkligen kommer till kritan är politik, i alla fall demokratisk politik, kanske ett samtal ansikte mot ansikte på samma nivå. Och just det är valstugan faktiskt ganska bra på att skapa. I alla fall i en månad vart fjärde år.


Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.