Apple är en religion som smiter från skatt

Säljarna i en Appleaffär i Japan tar emot de första kunderna som 
köat för någon ny modell.

Apple är en religion. Att gå in i dataföretagets affärer är som att träda in i ett tempel. Allt är tomt. På piedestaler står produkterna: telefonerna, surfplattorna och datorerna. Tempeltjänare i blå t-tröjor springer runt. Överallt lyser symbolen: äpplet, av vilket mänskligheten redan har tagit ett bett.

Nu finns det ingen återvändo.

Apple är världens största företag. Ett företag som i veckan gick på världens största skattesmäll. I centrum står en dansk EU-kommissionär, enligt många förebilden för Birgitte Nyborg i tv-serien ”Borgen”. På spel står hela vårt förhållningssätt till de globala teknikjättarna och deras ansvar.

I uppsatsen ”May the force of the operating system be with you: Macintosh devotion as implicit religion” skriver Pui-Yan Lam om det sektlika beteende som Apples produkter inspirerar till. Det är inte bara dyrkan av Apples profet Steve Jobs som har religiösa undertoner, utan hela synen på datavärlden som en kamp mellan gott och ont. Apple står för det goda och Microsoft för det onda.

Två sidor av samma teknologiska kraft.

Appledyrkarna är övertygade om att det finns någon form av heligt band mellan människor och datorer. Vi är menade att arbeta och leva tillsammans i harmoni. Det är denna syn som Apples produkter bygger på. Datorer och teknologi gick från att vara något som användaren kämpade med, till något som skulle göra oss lyckliga.

I Apple-sekten tas detta synsätt längre: folk tror att om detta band mellan människa och dator upprätthålls kommer världen att bli bättre och de flesta av våra problem gå att lösa.

Människa och maskin i lycklig förening under ett enda äpple.

Vad var det då som hände i veckan? Jo, EU-kommissionen slog efter tre års utredning fast att Irland, där Apples europeiska huvudkontor ligger, har gett Apple otillåtna skattevillkor.

Margrethe Vestager, den danska EU-kommissionären för konkurrensfrågor var glasklar: ”Det här beslutet sänder en tydlig signal: medlemsländer kan inte ge orättvisa skattefördelar till utvalda företag”. Apple har i över tio år betalat mellan 1 ner till 0,005 procents skatt på sina europeiska vinster. Bolagsskatten som gäller på Irland är annars 12,5 procent. Den är med andra ord väldigt låg. Men inte tillräckligt låg för Apple. Företaget betalade bara 50 euro i skatt för varje miljon de gjorde i vinst 2014. Nu tvingas Apple i efterhand betala 13 miljarder euro till Irland. Det är en summa som skulle täcka 6,3 procent av den irländska statsskulden eller finansiera hela sjukvårdssystemet under ett år. 

Den irländska regeringen vill dock inte ha pengarna. För dem är det viktigare att fortsätta fjäska för teknikjätten. Både Irland och Apple tänker överklaga beslutet. De juridiska processerna kommer med stor sannolikhet att pågå i åratal. 

Världens stora teknikföretag: Apple, Google, Facebook och Amazon, lägger nästan lika mycket innovationskraft på att undvika skatt som på att utveckla nya tjänster och produkter. De marknadsför en ideologi av uppfinnarkraft och nytänkande samtidigt som de lägger nästan all sin lobbyingkraft på fult politiskt trixande. De spelar ut kryphål, länder och kontinenter mot varandra och till sin hjälp har de en armé av köpta jurister som inte har något bättre för sig än att hjälpa storföretag att smita från notan.

Apple sitter i dag på ett berg av kontanter: 193 miljarder euro. Men detta berg är en produkt av att under två decennier inte ha betalat skatt på en stor del av inkomsterna. Vilket företag hade inte kunnat tjäna pengar under sådana förutsättningar? Tja, många teknikföretag lyckas ändå inte, trots ofta intressanta skattemässiga upplägg. Spotify, Amazon, Twitter – alla gör de enorma förluster. Samtidigt hyllas deras grundare som hjältar. Vi behandlar dem som om de besatt någon form av mystisk kunskap. Nina från Alingsås som drömmer om att starta eget läser artiklar med råd från upphöjda teknik-entreprenörer som faktiskt inte lyckas göra vinst överhuvud taget. Men ska Nina kunna säga upp sig från sitt jobb på kommunen måste företaget hon startar faktiskt både tjäna pengar och betala skatt.

Det är skillnad på entreprenörer och entreprenörer och teknikbranschen förtjänar inte den religiösa dyrkan som vi öser över den.

Väldigt många av de tekniska lösningar som har gjort våra telefoner smarta och Apples aktieägare rika finansierades av den amerikanska regeringen: internet, gps, pekskärmar och Apples digitala assistent Siri. Apple självt fick i it-världens begynnelse sitt kapital från ett av den amerikanska statens program för att stödja småföretag.

Hade en privat investerare på samma sätt gått in i ett högriskprojekt som Apple, hade hon belönats med miljoner när det hela började gå bra.

Till det amerikanska folket känner Apple emellertid inte ens för att betala skatt.

Det är dags att bita i det sura äpplet.

Teknikföretag är inget att dyrka, de är en del av samma samhällen som alla vi andra.