Du bör vägra följa SD:s angiverilagar

Lärare ska inte vara informatörer åt polisen

Stasis högkvarter i Berlin. Byggnaderna sträcker sig över flera kvarter.

Östtysklands fruktade säkerhetstjänst Stasi hade sitt högkvarter i stadsdelen Lichtenberg i Berlin. Byggnaderna täckte flera kvarter.

I dag finns ett museum på platsen. Här står Erich Mielkes skrivbord kvar och vissa av hans möbler. Mielke ledde Stasi från 1957 till murens fall 1989.

På en liten not finns en synnerligen exakt beskrivning av hans frukost.

Äggen, två stycken, ska kokas 4,5 minuter.

Uppenbarligen har någon gjort fel för under den maskinskrivna instruktionen har han själv ritat en liten skiss: kaffekanna och mjölk till vänster, bröd i mitten, gaffel till vänster, kniv till höger och saltkar ovanför brödet.

Äggen ska ligga mitt på tallriken. "Ägg" står det, med en liten pil.

Pedantiskt, precis som allt annat i Ministeriet för statssäkerhet, det officiella namnet på Stasi.

Utställningen i ett av rummen bredvid har namnet "Inoffizieller Mitarbeiter", eller inofficiella medarbetare på svenska. De förkortades IM.

De inofficiella medarbetarna var inte Stasi-agenter utan arbetade ute i samhället. De rapporterade vad de såg och hörde till säkerhetstjänsten.

Vid Berlinmurens fall hade Stasi nästan 200 000 personer i nätverket av angivare.

De kunde vara vem som helst – din arbetskamrat, din granne, din präst, din lärare eller din man.

Så, vem kunde du lita på? Ingen.

Och det var själva poängen. Erich Mielke visste allt, eller i varje fall fanns bilden av att han gjorde det. Angiverisystem gör att människor tystnar, tillämpar självcensur och sluter sig i små kretsar av förtrogna.

Angiveriet gör något med oss på ett djupt psykologiskt plan, om vi inte kan lita på någon - vad finns kvar av tillit i ett samhälle?

I Tidöavtalet börjar svenska angiverilagar nu ta form. Offentlig personal ska ange papperslösa, är SD:s order. Även barn.

Jimmie Åkesson har tidigare föreslagit att grannar enligt lag ska vara skyldiga att anmäla om de ser någon gömma exempelvis flyktingar. Erich Mielke skulle ha nickat instämmande.

Liknande lagar diskuteras nu för personal inom bibliotek, inom skolan och sjukvården.

En insikt som börjat sjunka in.

– Lärare vill vara lärare, inte agera informatör åt till exempel Migrationsverket eller Polisen, säger David Lifmark, medlem i Lärarnas yrkesetiska råd.

Han talar för många, man vill inte ange medmänniskor eller bli inofficiella medarbetare åt repressiva myndigheter. Räkna inte heller med att vanligt hederligt folk förlåter angivarna.

När muren föll uppdagades vilka som ingått i Stasis nätverk. Person efter person släpades ut i offentligheten. Stasimuseets samlingar är enorma.

Vill man veta hur historien om SD:s angiverilagar kommer att skrivas rekommenderar jag en tur till Lichtenberg i Berlin.

De människor vi minns med värme från den tiden är de som inte underkastade sig.

Följ ämnen i artikeln