Hägglunds goda råd är allt för dyra

Göran Hägglund (KD).

Svenskt flyktingmottagande måste bli billigare. Det kunde Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund meddela i en debattartikel i Dagens Nyheter i går.

Det kan man ha respekt för. 

Mellan januari och september i år betalade till exempel Migrationsverket ut 700 miljoner till de privata bolag som tillhandahåller tillfälliga bostäder till flyende människor som sökt sig till Sverige. De sju största har tillsammans fakturerat staten 250 miljoner kronor. Varannan skattekrona blir här ren vinst för vissa bolag.

Men det är inte sådana kostnader Hägglund vill prata om. Nej, det är kostnaderna för människorna som måste ner.

Därför föreslår KD:s ledare att man ska sänka bidragen - den så kallade etableringsersättningen - som man som nyanländ får om man har en etableringsplan hos arbetsförmedlingen. Det var regeringen där Hägglund var minister som införde modellen och syftet är att få in nyanlända på arbetsmarknaden.

I skarven mellan uppehållstillstånd och arbetsförmedlingen står man utan ersättning i ungefär tre veckor. Sedan kommer en startperiod där man i två månader får 75 procent av etableringsersättningen - 5 082 kronor i månaden.

Sedan ska man ut på en arbetspraktik som kan vara i upp till två år. Då får man 308 kronor per dag om man arbetar heltid. Kan man på grund av sjukdom, trauman eller annat bara delta till hälften sjunker dagbeloppet till 154 konor. Vi pratar då om en ersättning på 3 388 konor per månad.
Om man bor ensam kan man som flykting få bostadsersättning. Men då måste man ha ett förstahandskontrakt eller ett av hyrevärden godkänt andrahandskontrakt. Om man är inneboende hos någon eller delar bostad så får man inga pengar. Har man barn så har man rätt att söka ett barntillägg. Det är pengar som sänks proportionerligt beroende på hyr mycket föräldrarna deltar i arbetspraktiken.

Etableringsersättningen har inte höjts med ett öre sedan 2010 och kan väl knappast beskrivas som generös.

Men Hägglund stannar inte där.

För, visar det sig, svenskt flyktingmottagande måste också bli mindre och utformas på ett sätt så att det har en avskräckande inverkan på andra människor som flyr.

Dels vill han att ingen som flyr till Sverige ska få besked direkt om man får stanna. I tre år ska man leva med tillfälligt uppehållstillstånd och om landet man kom från blivit säkrare får man åka hem. Om man fått ett jobb som rut-städare kan man också få stanna.

Dessutom vill Kristdemokraterna ge Migrationsverket i uppdrag att snabbt behandla asylansökningar från "säkra länder". Problemet är väl att det inte finns några säkra länder ur ett rättsligt perspektiv. Alla människor som söker asyl har rätt att få sin sak prövad i en process som är individuell och rättssäker. Vill Hägglund ändra det?

Det finns fler frågor han borde ställa sig.

Är det verkligen arbetsgivare - inte staten - som ska få bestämma om man får stanna i Sverige? Är det sannolikt att Syrien och Eritrea - där de flesta flyr ifrån i dag - är säkrare 2017? 

Är det integrationspolitiskt begåvat att säga till människor som flytt krig och förföljelse att de kanske - bara kanske - har en fristad och om tre år?

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.