Nu börjar årstiden för fejkade nätdrev
”Ingen rök utan eld”, sa man förr i tiden.
Numera gäller istället: ”ingen rök utan rökridå”.
I går gick Expressen i fällan. I artikeln ”Icas julkalender möttes av hatstorm på Facebook” berättar tidningen om den enorma folkliga upprördheten över att en kvinna bär slöja i Icas julkalender.
Verkligen?
Till stöd för ”folkstormen” publicerar Expressen några Facebook-kommentarer uppenbarligen skrivna av de karaktärer som brukar befolka nätdrev i sociala medier.
Gick ni på den lätta?
”Hatstormen” påminner om raseriet mot Åhlens mörkhyade Lucia förra året. Barnets hudfärg väckte ilska, liksom att Lucia inte nödvändigtvis var en flicka. Till slut tog Åhlens tillbaka annonsen av hänsyn till barnet på bilden.
Tidningen Expo avslöjade då att alltihop var fejk, det som såg ut som en sociala mediestorm var orkestererat av en sluten rasistisk Facebook-grupp.
Som svar på den rasistiska kampanjen mot Åhlens Lucia lade flera kändisar som Alice Bah Kuhnke och Stefan Holm upp bilder på sig själva med Luciakrona.
Hatet vändes i kärlek på nätet men det som hände borde göra oss mer vaksamma. Allt är inte vad det ser ut att vara.
Inte oskyldigt
Det kan tyckas oskyldigt att göra artiklar på stormar i sociala medier men i en tid av fejkade nyheter och organiserad desinformation på nätet duger det faktiskt inte.
Utredningen av den ryska inblandningen i det amerikanska valet har hittills vaskat fram närmare 3000 falska twitterkonton kopplade direkt till Internet Research Agency i Sankt Petersburg, det som brukar kallas Putins trollfabrik.
Det visade sig till och med att flera tunga konservativa opinionsbildare på nätet inte ens existerade. De var ryska nättroll men fick ändå tiotusentals följare och citerades flitigt i större medier.
Hur många troll klarar valet?
Media och inte minst mediechefer måste inse att organiserade nätdrev är en politisk kampanjmetod, de uttrycker folkviljan lika lite som en valaffisch gör det.
Naturligtvis kan det vara svårt att veta varifrån saker på nätet kommer, men då behövs mer källkritik - och viss försiktighet.
Så länge denna typ av drev handlar om julkalendrar och Lucia är det kanske inte på liv och död.
Men snart handlar de om valet, om kandidater, skandaler och partier. En kvalificerad gissning är nog att mängden desinformation kommer att öka.
Trolltider
Debatten om Icas julkalender lär följas av fler, det är inte ens december än. Det brukar varje år bli många skruvade artiklar om julsånger som inte får sjungas, barn som inte får klä ut sig till pepparkaksgubbar eller julskyltning som ändrats av respekt för invandrare.
Sanningshalten brukar vara noll, i bästa fall är det missförstånd.
Och förhoppningsvis klarar Ica att strunta det hela. Nätdrev ser alltid större ut än de verkligen är och Ica verkar veta vad de gett sig in på.
– Julen är en viktig högtid i Sverige som vi tycker alla ska få möjlighet att ta del av oavsett religion eller bakgrund, säger Mats Liedholm, marknadsdirektör.
Det borde få vara sista ordet.