Utan kroppsarbetare skulle ingenting fungera
Pensionsgruppen borde prata med de som berörs
Kroppsarbete. Används ens det ordet längre, utom möjligen som ett sätt att förklara god aptit? Ändå vet vi ju att samhället vilar på människor som arbetar med sina kroppar.
På länsmuseet i Gävle öppnar i dag utställningen "Vi som arbetar med våra kroppar". "Vi som arbetar med våra kroppar". Författaren Annica Carlsson Bergdahl och fotografen Elisabeth Ohlson har rest runt i landet och träffat människorna som slår in dina varor i snabbköpskassan, målar dina väggar, tömmer dina sopor eller kokar stålet din bil är byggd av.
Resultatet är en vandringsutställning och en vacker bok utgiven på Carlsson Bokförlag.
De har träffat gruvarbetare, hemtjänstpersonal och billackerare. Här finns kockar, bagare och städare. Vanliga arbetare med vanliga och alldeles nödvändiga arbeten. Elisabeth Ohlson har tagit bilderna, Annica Carlsson Bergdahl har fångat tankar om arbetsmiljö, stress och rättvisa i text.
Starka stolta människor
Bilderna visar starka, stolta människor i arbetskläder. Texterna berättar om oro för hälsan och ekonomi, men också glädjen över arbetskamraterna och stoltheten över arbetsresultatet.
Arbetarklassen består inte av offer eller av personer som "inte kunde bli akademiker", för att påminna om den förre ledaren för landets minsta parti.
Det som tränger på när man tittar på Ohlsons bilder och läser Carlsson Bergdahls texter är en fråga. Varför syns inte arbetet eller kroppsarbetande människor i vårt offentliga samtal? Det är trots allt många människor. LO-förbunden har tillsammans 1,5 miljoner medlemmar.
Under pandemin har sjukvårdspersonalens hjälteinsatser och riskerna för andra i kontaktyrken dykt upp som bubblor i uteserveringarnas ölglas. Sedan har diskussionen snabbt återgått till att handla om hemarbetets förtjänster och förbannelser.
Ingen nämner musarm
Flera intervjuade pratar om karpattunnelsyndrom. Ingen nämner musarm.
Förra fredagen kom ett litet pressmeddelande från socialdepartementet. Det berättade att regeringen beslutat om en ny förordning. Från 2027 ska riktåldern för pension höjas till 67 år.
Beskedet om pensionsbeslutet är kortfattat. Partiernas pensionsgrupp har bestämt att vi måste jobba längre. Det är vad som gäller.
Nästan alla i boken "Vi som arbetar med våra kroppar" oroas för pensionen. Man ser att arbetskamrater inte orkar fram till dagens pensionsålder och man känner vad arbetet gör i sina händer, ryggar och knän.
Pensionsgruppen borde göra ett besök på utställningen i Gävle. Eller ännu hellre, prata med människor som kommer att beröras av den höjda pensionsåldern men som vet att deras nödvändiga arbete kommer att slita ut deras kropp långt tidigare.