Höj de lägsta lönerna - annars väntar kaos
Avtalsrörelsen är svårare än någonsin
Årets allhelgonahelg kan bli ruggigare än vanligt. På lördag löper avtalen för drygt två miljoner löntagare ut. Utsikten för en snabb och smärtfri uppgörelse känns nästan lika mörkt som vädret.
Egentligen skulle fack och arbetsgivare ha gjort färdigt förhandlingarna redan i våras. Som vi vet kom det en pandemi i vägen, och den fortsätter att skapa problem.
Grunden för svenska löneförhandlingar har i drygt 20 år lagts av industrin. Det är den som fått lägga fast löneutrymmet som andra fått förhålla sig till.
I år kommer det att bli svårare än någonsin. Det viktigaste skälet är osäkerheten om ekonomin. Ingen vet vart konjunkturen i välden är på väg.
Höga förväntningar
En annan stötesten kan bli fackförbundet Kommunals krav på att yrkesutbildade i välfärden ska få ett lite större påslag än alla andra. Ett krav som för ett år sedan fick förbundet att lämna samordningen i LO.
Pandemin har ökat medlemmarnas förväntningar. Samtidigt skulle extra lönehöjningar till en grupp kunna leda till kompensationskrav.
Vissa branscher har också drabbats särskilt hårt av virus och restriktioner. Högre löner på restauranger, hotell eller i kultursektorn skulle öka pressen på företag som redan har det svårt.
Att samma norm gäller för hela arbetsmarknaden är kanske ett hinder för vissa löntagargrupper, men det är avgörande för att andra inte ska halka efter.
För lågt bud
I förra veckan fick fack och arbetsgivare inom industrin ett förslag till avtal. 4,5 procents löneökningar under 29 månader ansågs på tok för lite.
Det skulle det vara. Men det fanns ytterligare minst ett problem med budet. Det saknade satsningar på de med lägst löner.
Arbetsgivarna tycker inte om låglönesatsningar. Inte i industrin och definitivt inte i servicesektorn. Men de är helt nödvändiga för att förbunden i LO ska acceptera lönenormen. Och att den accepteras är ett villkor för att lönebildningen ska fungera.
Allhelgonahelgen kan som sagt bli en rysare, inte minst för alla oss som berörs av förhandlingarna. Det kommer att bollas med procentsatser och avtalslängder.
En sak kan vi ändå vara säkra på. Om fack och arbetsgivare inom industrin vill behålla rollen som riktkarl i svensk ekonomi kan de inte skriva under ett avtal utan satsningar på de lägst avlönade.
Finns det utrymme för höjda löner nu under pandemin? Och vilka borde få de största höjningarna? Chatta om lönerörelsen med Ingvar Persson. Chatten startar klockan 09.00 men det går bra att kommentera redan nu.
Denna chatt är stängd.
- Ingvar Persson28 okt 2020
Hej Mäster.
Jag har inget att tillägga. Det får bli det sista ordet i den här chatten. Tack till alla som har bidragit med tankar, frågor och synpunkter. Det blir som sagt en spännande helg.
- 28 okt 2020
Sverige är ett relativt rikt land. Bara så förbaskat illa fördelat
Mäster - Ingvar Persson28 okt 2020
Hej fastighetsskötare.
Du har en viktig poäng. Det är många som har slitigt under pandemin, och långt innan det.
Problemet med för låga löner har ju inte skapats av pandemin.
- 28 okt 2020
Glöm inte lokalvårdarna och fastighetsskötare som har slitit bland covid patienter på sjukhemmen och ålderdomhemmen
Kommunal fastighetsskötare - Ingvar Persson28 okt 2020
Hej Johan.
Den tanken har väl gått igenom både borgerlig politik och somliga arbetsgivarorganisationers argumentation ganska länge nu. Jag har i vart fall två argument som talar emot.
För det första finns det inte mycket som tyder spå att det fungerar. Visst, med tillräckligt låga löner blir en del jobb med mycket lågt förädlingsvärde kanske lönsamma. Men betyder det fler jobb totalt? Kanske i en ekonomisk modell, men knappast i verkligheten.
För det andra är det ovärdigt att någon som jobbar ska tvingas leva på gränsen till vad som är möjligt. Vi talar inte om några år som student, vi pratar om ett liv.
Ett samhälle som vårt måste kunna bättre.