S får inte upprepa Reinfeldts misstag

Vi har flest fattiga barn i Norden

Publicerad 2021-10-27

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

I dag kom Rädda Barnens rapport om barnfattigdom i Sverige. De har tittat på den relativa barnfattigdomen, vilket innebär barn som lever i en familj med inkomster på under 60 procent av landets medianinkomst. Slutsatsen är att vi är sämst i Norden. Men vad betyder det här för svenska barn?

Trångt hemma

Fattigdomen kan innebära att barnen lever trångt, att inte ha råd att låta barnet gå på fritidsaktiviteter eller att det inte finns internetuppkoppling i hemmet. För enskilda barn kan det alltså handla om att inte kunna spela fotboll med kompisarna, eller att det blir svårare att göra läxorna utan uppkoppling. I Sverige är det 23 procent av alla barn som lever i denna fattigdom. Men varför är Sverige sämre än våra grannländer? Svaret finns i de ökade klyftorna.

Här har avståndet mellan rik och fattig ökat snabbare än i något annat OECD-land sedan 1990-talet. Det betyder att de som har det gott ställt har fått det ännu bättre, men de fattiga blir bara fattigare. De skyddsnät som vi har fått för oss ska finnas där när livet blir tuffare finns inte. Bidragen har inte alls hängt med, medan lönerna gått upp.

"Ökningen av ojämlikheten drivs av två saker: Dels av inkomsterna i toppen, särskilt kapitalinkomster, som har dragit ifrån inkomsterna i mitten, och dels av att inkomsterna i botten har hamnat på längre avstånd från mitten eftersom bidragsinkomster inte har hängt med reallöneutvecklingen", säger Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet (TT).

Skev svensk självbild

"Det är tydligt att vår självbild av Sverige som ett land där alla barn växer upp med samma förutsättningar är ganska skev", säger Maria Frisk, Sverigechef på Rädda Barnen (TT). Jämfört med länder som Finland och Nederländerna är vår relativa barnfattigdom nästan 10 procent högre. Först när vi jämför med länder i Östeuropa som Kosovo (20,7 procent) och Albanien (30,6 procent) – som vi hamnar i nivå. Det är länder med långt svagare välfärd.

Visst minns vi den här politiken från Reinfeldts år vid makten. Fler jobb, färre bidrag. När Rädda Barnen publicerade sin rapport under hans tid som statsminister blev han inte förfärad över hur en del barn har det. Han svarade i stället med att ifrågasätta barnfattigdomen. "Rapporten är ensidig eftersom den enbart betonar bidragssystemets betydelse", menade han då. Han gjorde fel i att vifta bort rapporten.Ett misstag som Magdalena Andersson inte får upprepa.