Putins anfallskrig är ett brott mot mänskligheten

Hör hemma i fängelsecell i Haag

Ett Ukrainskt par tar farväl järnvägsstationen i Kramatorsk i östra Ukraina. Kriget är på väg.

Att Vladimir Putin bombade och satte eld på TV-tornet i Kiev, strax bredvid Babij Jar är ett hån mot historien.

Yad Vashem, förintelsemuseet i Jerusalem, reagerade med ursinne.

Just på denna plats, då en ravin lite i utkanten av Kiev, begick nazisterna ett folkmord på närmare 34 000 judar under två dagar i september 1941. Det var förra gången en fiendes stridsvagnar rullade på Kievs gator.

Babij Jar var ett av de illdåd Olof Palme lyfte i sitt jultal 1972 när han fördömde Vietnamkriget och bombningarna av Hanoi.

"Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret." sa Palme.

Och så blev det.

Flera av de som genomförde massmorden 1941 ställdes faktiskt till slut inför rätta.

Rysslands krigföring är urskillningslös, det vet vi från Aleppo i Syrien och Groznyj i Tjetjenien. Raketartilleri är inte precisionsvapen.

"Vi är rädda att gå ut, för vi kanske inte kommer komma tillbaka. Du vet aldrig när en raket träffar ditt hus” skriver Maria Korabelinkova som gömmer sig i ett skyddsrum i Kiev till Svenska dagbladet.

Ursprungligen är hon från Charkiv, där är bombningarna än värre. Och i södra Ukraina har Ryssland nu intagit hela städer.

Rysslands anfallskrig 24 februari 2022 är olagligt, en aggression mot det självständiga Ukraina, precis som Adolf Hitlers invasion av Polen var 1 september 1939.

När Putin bombar Babij Jar är det svårt att inte dra parallellen.

Efter andra världskriget utvecklades den internationella rätten snabbt, "aldrig mer krig" var slagordet.

Den 24 oktober 1945 grundades Förenta nationerna, FN. 1948 antog världens stater Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och samma år Folkmordskonventionen. Året efter ratificerades Genèvekonventionerna som sammanfattar nästan hundra års utveckling av krigets lagar.

Rysslands syfte med anfallet är att utradera Ukraina som en suverän stat och, vad det verkar, döda dess president Volodymyr Zelenskyj och hans familj.
Jag känner att jag saknar ord för att beskriva bottenlösheten i detta.

"President Putin, i mänsklighetens namn, dra tillbaka dina trupper till Ryssland. I mänsklighetens namn, tillåt inte starten i Europa på vad som kan bli det värsta kriget sedan inledningen av detta århundrade." vädjade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres när ryska trupper mitt under det pågående krismötet i FN:s säkerhetsråd gick över gränsen till Ukraina.

Sveriges utrikespolitik har sedan över 70 år haft Förenta nationerna som en hörnsten. För oss är folkrätten avgörande eftersom alternativet till en världsordning byggd på regler är en världsordning byggd på rå makt.

Som ett litet land ligger det självfallet i vårt nationella egenintresse att den starkes rätt inte råder. Men vi vet även vart en sådan värld leder för alla jordens länder och folk. Vi har sett det förut, inte minst i just Ukraina.

Därför är försvaret av Ukrainas suveränitet ytterst ett försvar även av vår rätt att vara herre i eget hus. För om historien lär oss något är det att imperialismens territoriella krav är utan gräns.

Jag växte upp under det kalla kriget och var 17 år när muren föll. Många som är yngre minns inte en tid när barn fick lära sig om kärnvapen i skolan och man visste var närmaste skyddsrum låg.

När Hesa Fredrik, utomhussignalen för Viktigt meddelande till allmänheten ska rutintestas på måndag klockan 15:00 har myndigheterna fått gå ut och varna så att folk inte blir vettskrämda på grund av omvärldsläget. Vi är ovana.

Men tyvärr måste vi höja garden nu, för en tid vi faktiskt vet väldigt lite om.
Samtidigt får vi inte glömma att Vladimir Putins krig faktiskt är ett brott. Ryssland är starkt, utan tvekan, men ingen diktator sitter för evigt.

Putins soldater må idag vara oåtkomliga för den Internationella brottmålsdomstolen, ICC, eller särskilda krigsförbrytartribunaler, men hur det blir imorgon är en annan fråga.

Det fick bödlarna från Babij Jar erfara. Och med tiden har allt fler krigsförbrytare faktiskt hamnat inför domstol. Balkan, Rwanda och Sierra Leone är tre konkreta exempel. Flera ledande befattningshavare i Syriens regim är idag internationellt efterlysta.

Ett antal enskilda fall från olika länder har även dykt upp i svenska domstolar.
Den internationella rättsskipningen är långsam men enveten.

När Putins män bombar sjukhus, bostäder, barnhem eller använder klusterbomber och andra terrorvapen bör de minnas vems fotspår de går i. Männen bakom Balkankrigen, Slobodan Milosevic, Ratko Mladic och Radovan Karadzic trodde alla att de stod över lagen.

Men de slutade en fängelsecell i Haag.

Att Vladimir Putin struntar i FN-stadgan och folkrätten betyder inte att de institutioner som mödosamt byggts upp plötsligt försvunnit. Amnesty International har identifierat tio områden i Ukraina där eventuella krigsbrott har begåtts. Och ICC har redan meddelat att den kommer att inleda en fullskalig utredning av möjliga krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Samtidigt börjar världens samlade svar få effekt. När Moskvabörsen fått stänga, rubeln förlorat stora delar av sitt värde och Ryssland inte längre har tillgång till sina resurser utomlands har det förödande effekter, också för krigsinsatsen.

Även om Ryssland skulle lägga Kiev i aska och exempelvis lyckas döda Volodymyr Zelenskyj betyder det inte att kriget är över. Ukraina är ett jätteland med 45 miljoner människor, de kommer knappast att ge sig.

Så, hur länge håller den ryska eliten ihop i det läget? Isolerade, allt fattigare och avskurna från världen?

I Serbien var det den nya demokratiska regeringen som överlämnade Slobodan Milosevic till Haag och liknande processer har vi sett vid flera länder. Så Vladimir Putin gör nog klokt i att se sig över axeln.

Jag tror Olof Palme kommer att få rätt. Eftervärldens dom blir hård.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.