Valresultatet – se på det underifrån

Bristen på politik & långsiktig strategi
har varit skriande

(s)torstadsproblematik Stockholm påstås ofta vara Socialdemokraternas problem, men huvudstaden lyckas riktigt bra i valet i jämförelse med regionens övriga kommuner. Ilija Batljans Nynäshamn tillhör bottenligan.

Valanalysen har nu utvecklats till ett regelrätt krig inom socialdemokratin. Det är sorgligt. Näringslivsidén att någon måste offras när företaget går dåligt, tycks numera gälla också partiväsendet.

I folkrörelsedemokratin har man annars brukat se både segrarna och nederlagen som något gemensamt. Men marknadiseringen av politiken liksom medielogiken driver fram personoffer.

Sanningen brukar dock sällan vara så lättfångad. Framför allt söks den bättre i den politiska reflektionen än i dessa eviga personstrider. Problemet är knappast att (S) inte nått ut eller haft fel personer eller samarbetat med fel partier. Nej, problemet är att man inte haft något att nå ut med eller något att samarbeta om.

Bristen på politik och långsiktig strategi har varit skriande. Alltmedan pr-nissar, medierådgivare och kampanjmakare har fått anställning, har de politiska tänkarna och praktikerna försvunnit.

Valet blev en katastrof för (S).

Men valresultatet är inte entydigt. Det delade Sverige blir alltmer uppenbart.

I norr gick det ganska bra för socialdemokratin som ökade sitt stöd i flera kommuner. Medan det söderut gick betydligt sämre.

Men inte heller den bilden är glasklar. På många ställen gick det bättre för Socialdemokraterna i kommunvalet än i riksdagsvalet. Faktum är att antalet rödgröna kommuner har fördubblats. Det så kallade katastrofvalet har lokalt inneburit att det nu sitter fler socialdemokrater på topposter som ordförande i kommunstyrelsen än före valet.

Socialdemokratin är populär lokalt.

I Bengtsfors tappade (S) över fyra procent i riksdagsvalet, men i kommunen gick partiet fram 2,5 procent. I Falun backade man 2,26 procent i riksdagsvalet, men ökade 1,52 procent i kommunen.

I Kalmar tappade man hela 6,61 procent i riksdagsvalet, men ökade med 1,20 procent i kommunvalet.

I Örebro tappade man 3,84 procent i riksdagsvalet, men gick fram med 1,52 i kommunen. I Halmstad backade man 3,7 procent i riksdagen, men låg nästan still i kommunvalet. Uppräkningen kan göras lång.

I 188 kommuner av landets 290, alltså i 65 procent av kommunerna, fick Socialdemokraterna bättre resultat än riksresultatet (alltså 31 procent och uppåt). I 87 kommuner fick partiet över 40 procent.

Runtom i landet finns således en mängd partiföreträdare som inte alls känner igen sig i katastrofbilden. Väljarna har förtroende för (S) som politisk kraft på hemmaplan, men inte nationellt. Varför då? Kanske för att det lokalt handlade om konkret politik, medan riksvalrörelsen uppfattades som taktiserande utspel utan sammanhängande berättelse? Kanske står politisk tydlighet mot röstfiskande otydlighet?

Stockholm påstås ofta vara problemet. Visst gör (S) ett uselt val i huvudstaden men i jämförelse med kommunerna i Stockholms län är det riktigt bra. Förutom i Sigtuna där (S) ökar med nästan 3,5 procent och Södertälje där partiet ökar med nästan 2 procent, går det rejält bakåt.

I Stockholms kommun backar partiet med 1,82 procent. Men då ska det också noteras att Moderaterna, som generellt gör sitt bästa val i mannaminne runt om i Sverige, backar med 2,86 procent i Stockholm.

I jämförelse med Stockholmsregionens övriga kommuner har Carin Jämtin inte mycket att skämmas för.

I Nacka backar (S) med 2,81 procent. I Sollentuna med 2,73, i Huddinge med 3,18, i Haninge med 4,85 och i Upplands-Bro med 5,44 procent.

Till de sämsta kommunerna i Storstockholm hör Nynäshamn där partiet backar med 5,52 procent i riksdagsvalet och med 5,61 procent i kommunvalet. Den i medierna så populäre Ilija Batljan har inte lyckats lika bra på hemmaplan. Han ställde upp i landstingsvalet, men har lett (S) i Nynäshamn sedan många år tillbaka.

Av storstadskommunerna är det Stockholm som i årets val klarat sig bäst.

I Göteborg går det absolut sämst, där (S) backar 6,67 procent. I Malmö gör partiet ett uselt riksdagsval och backar 6,59 procent, men backar bara 2,75 procent i kommunen.

Valresultatet är alltså långtifrån entydigt. Här möts stad mot land. Här krockar lokalt förtroende med misstro mot ”de där uppe”. Här är storstads­problemet betydligt mer komplext än ­bara ett Stockholmsproblem.

Socialdemokratin har många bra ­samhällsbyggare runt om i landet – parti­ledningen måste ta till sig deras erfarenheter i stället för att förlita sig på så ­kallade strateger på Sveavägen.

Styrkan i att vara folkrörelse kan sökas lokalt.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Följ ämnen i artikeln