Flyktingar drunknar och vi bryr oss inte
De har inga namn. Vi vet inte ens hur många de var, bara att 400 flyktingar kan ha drunknat i Medelhavet.
De var 550 när de klev på fartyget i Libyen. Efter ett dygn till sjöss fick passagerarna syn på ett italienskt räddningsfartyg, de började röra sig ombord, båten kom i gungning och kantrade.
Pengarna tog slut
Den italienska kustbevakningen lyckades rädda 144 personer. Några har hittats döda, resten är försvunna.
Någon av dem kunde ha kommit till Sverige, lärt sig språket och blivit någons klasskamrat. De döda som hittills har påträffats var unga, förmodligen bara pojkar, uppger Rädda barnen. De borde ha haft sin framtid framför sig.
Det är sorgligt och det mest tragiska är att vi vant oss. När lika många flyktingar drunknade söder om Italien 2013 täckte katastrofen världens förstasidor. För att det inte skulle hända igen sjösatte italienarna en massiv räddningsinsats för båtmigranter – Mare Nostrum. Under ett år räddade den 150 000 flyktingar, men sedan tog pengarna slut.
207 000 försökte ta sig över
EU ville inte bidra till den italienska insatsen. I stället satsade den svenska kommissionären Cecilia Malmström på den mycket mer begränsade övervakningen Triton och därmed var det slut på stora räddningsinsatser. I fjol försökte 207 000 människor ta sig över Medelhavet. Över 3 400 flyktingar drunknade.
Enligt EU:s gränsmyndighet Frontex väntar ytterligare en halv miljon flyktingar i Libyen. Under sommarsäsongen kommer många av dem att följa med flyktingbåtar och alla kommer inte att komma fram. EU måste säkra vägarna över havet. Italien behöver hjälp i sin kamp för att rädda människoliv.
EU måste också känna ett ansvar för den kaotiska situationen i Libyen. Vi kan inte låta människor dö strax utanför våra gränser.