Arbetslivet kan inte kassera människor

Sverige behöver ett permanent kunskapslyft

I november förra året varslade möbeljätten IKEA 650 av sina anställda i Sverige om uppsägning, en liten del av en global process där samtidigt tusentals nya jobb skulle skapas. Den tekniska utvecklingen, alltså digitaliseringen, ställer nya krav på handelsanställda. Nu är det kompetenser som programmering och användarupplevelse på nätet som ska sälja bokhyllor.

I förra veckan var det dags igen. Ledningen för Clas Ohlson, det klassiska postorderföretaget från Insjön utanför Leksand, tänker krympa kostymen. Upp till 200 personer kan påverkas, de flesta i den lilla orten i Dalarna.
Åter är det digitaliseringens som spökar. Företaget vill spara pengar, men också skapa utrymme för ny kompetens som kan utveckla digitala plattformar.

Framtiden finns på nätet

Ingen ifrågasätter att bolagsledningarna hos Ikea och Clas Ohlson gör rätt analys. Framtiden finns på nätet, inte minst för sällanköpshandeln. Företag som vill utvecklas behöver ha kompetens för att kunna sälja digitalt.

Frågan är varifrån den kompetensen ska hämtas?
Clas Ohlson och Ikea vill nog uppfattas som bolag med en tydlig företagskultur präglad av utvecklingsmöjligheter för de anställda och lojalitet gentemot organisationen. Den sortens begrepp står högt i kurs på mellanchefers ledarskapskurser överallt. Hos Ikea och Clas Ohlson har orden säkert ibland speglat verkligheten.

Personalen byts ut

Nu väljer alltså dessa företag att deklarera att delar av personalen inte längre kan göra det jobb som ska göras, och att de inte heller kan lära sig. De måste kort sagt bytas ut.

Så kan naturligtvis en enskild arbetsgivare resonera. Det kanske till och med är rationellt. Men som övergripande princip för arbetslivet fungerar det inte. Och företag som Ikea och Clas Ohlson är ju inte ensamma om att söka efter ny kompetens i vår tid av förändrade affärsförutsättningar.

Regeringen behöver ett svar

Var ska alla programmerare, UX-specialister och SEO-experter komma ifrån? Och vart ska alla gamla mellanchefer, lagerarbetare och faktorer ta vägen?

Ingen av dessa frågor ska nog ställas till företagsledningarna på Ikea eller Clas Ohlson. Däremot måste de ställas till ledningarna för LO och Svenskt Näringsliv. Och till ministrar som Ylva Johansson och Anna Ekström.
Att säga att Sverige skulle behöva ett permanent kunskapslyft är förstås en förskräcklig politisk floskel. Men det är faktiskt sant.