Gäller din försäkring när klimatkrisen närmar sig?

Klimatanpassningen kan inte vänta

Malin Malm

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

helskärm

Strandskyddsfrågan väcker stort engagemang. Ena sidan varnar för att ett avskaffat strandskydd hotar tillgängligheten till stränder och i förlängningen allemansrätten. Den andra menar att det skulle underlätta för byggande.

Sverige måste stå ut i att vi diskuterar byggande närmare vattnet samtidigt som allt pekar på att översvämningar kommer bli vanligare. När svenska kommuner drabbas av ovanliga översvämningar flaggar ofta försäkringsbolagen att de inte kan garantera strandnära fastigheter en försäkring.

Som i Västerbotten i november 2020. Under översvämningarna sa Trygg-Hansa att kommunerna hade ett ansvar att bygga bort översvämningsrisken. Annars skulle de helt enkelt behöva sluta försäkra vissa fastigheter.

Monument i havet

I juni 2021 varnade branschorganisationen Svensk försäkring i Göteborgs-Posten för den bristande beredskapen mot klimatförändringarna, i synnerhet när det kommer till att planera bostäder:

"De fastigheter som planeras och nyproduceras i dag riskerar alltså att stå som övergivna monument ute i havet om drygt 100 år."

Samma resonemang förs fram i deras remissvar till betänkandet om lättat strandskydd.

Det är naturligt att klimatdebatten tenderar att låsas fast vid omställningen. Omställningsdebatten har inneburit att vi slutat sticka huvudet i sanden och börjat lösa kärnan på problemet. När den är som bäst är den realistisk, hoppfull och framtidsorienterad. En debatt som till sist leder till den sortens investeringar i framtidens industri vi nu ser i norra Sverige.

Krisberedskap behövs också

Klimatkrisen kommer öka pressen på vårt samhälle. Det är en press som vi just nu är oförberedda på, det visar inte minst erfarenheterna från pandemin. De fruktansvärda bilderna från Europa visar att välmående samhällen inte heller är immuna mot de extrema väderhändelser som klimatförändringarna kommer att göra vanligare. Då behövs en mer långsiktig samhällsplanering och en stärkt krisberedskap.

Idag sprids ansvaret för klimatanpassning på många olika aktörer. Det bidrar, enligt IVL Svenska Miljöinstitutet, till otydlighet över vem som ska ansvara för vilka åtgärder. Det gör också det svårt att hävda det långsiktiga intresset av ett motståndskraftigt samhälle mot kortsiktiga ekonomiska intressen.

Då behöver den nationella nivån ta ansvar för att både säkra samverkan mellan alla relevanta aktörer och att riktade statsbidrag ges till att klimatanpassa de mest sårbara kommunerna.

Pandemin har visat att vi måste stärka Sveriges krisberedskap. I framtiden kommer vi troligen se fler extrema väderhändelser.

Chatta med Malin Malm. Chatten öppnar klockan 09, men det går bra att ställa frågor redan nu.