Skatterna riggade för att skydda rika

I går hade Magdalena Andersson pressträff på Harpsund.

– Svensk ekonomi går starkt framåt. Arbetsmarknaden utvecklas väldigt positivt, sa hon.

Det är sant, vårt land går som på räls – men något skaver.

Den debatt som just nu förs globalt om skatter, kapital och behovet av en mer rättvis fördelning är märkligt frånvarande i Sverige. Sedan finanskrisen har alla från Bernie Sanders till IMF pekat ut ökad ojämlikhet som ett av de största hoten mot världsekonomin.

Problemet är ju att vi har riggat skattesystemet till vanligt folks nackdel. Vi beskattar arbete relativt högt men ägande lågt och vi låter de superrika försvinna bland molnen. Tyvärr släpar Socialdemokraterna lite efter i debatten om ett mer rättvist skattesystem.

– Det finns inga överraskningar om skattehöjningar för år 2017 utöver de kända, sa Magdalena Andersson

på pressträffen.

Varför inte?

Fredrik Reinfeldt sänkte skatterna med över 140 miljarder kronor. Alla verkligt omfördelande skatter, som på förmögenheter, arv, gåvor och fastigheter är avskaffade. Bolagsskatten är sänkt till historiskt låga 22 procent. De

rikaste smiter från notan.

Samtidigt finns en mängd obeskattade tillgångar i Sverige.

Ta lyxbåtarna exempelvis.

Enligt senaste båtlivsundersökningen från Transportstyrelsen i mars finns 822 000 fritidsbåtar i Sverige. Men då räknar man in allt från rena vrak, kanoter och ekor till lyxyachter i småbåtshamnarna kring Östermalm, Djursholm och Lidingö.

Transportstyrelsen räknar med att ungefär 27 900 fritidsbåtar har en längd på över tio meter. Värdet varierar självfallet men

för så stora båtar kan det uppgå till flera miljoner kronor. Som för ett hus.

Är det rimligt att beskatta undersköterskans lön relativt högt men skattebefria lyxbåtarna kring Djursholm?

För så är systemet konstruerat, det finns inte ens ett båtregister så att vi kan kartlägga det verkliga värdet.

Många kvinnor som arbetat hela sitt liv pensioneras i dag som fattiga. Samtidigt har 140 000 svenskar en nettoförmögenhet på över fem miljoner kronor.

Troligen är det fler, siffrorna är från 2007. Någon mer aktuell siffra finns inte eftersom Fredrik Reinfeldt efter maktskiftet omgående avskaffade SCB:s förmögenhetsstatistik.

Den filosofiska frågan blir varför lön och pension ska beskattas men inte stora förmögenheter och lyxbåtar?

Skatt ”efter bärkraft” bör väl vara efter just bärkraft?

Hela systemet har riggats för att skydda dem med mycket pengar. Det blev särskilt tydligt när Uppdrag granskning i våras avslöjade att en samling adelsmän, näringslivstoppar och borgerliga politiker gömt undan pengar utomlands för att slippa skatt.

När EU vred om armen på skatteparadisen och skattesmitarna kände myndigheternas andedräkt i nacken gjorde de helt enkelt en ”självrättelse” till Skatteverket och blev förlåtna. Trots att vissa gömt undan mångmiljonbelopp utomlands behövde ingen skaka galler.

Försök få den behandlingen för någon annan brottslighet om du kan.

En viktig orsak till de ökande orättvisorna är att vårt skattesystem med åren blivit allt mindre omfördelande. För Fredrik Reinfeldt var det ett uttalat mål. Men även Socialdemokraterna har följt med i denna destruktiva långdans.

Dagens ledande Socialdemokrater tror helt enkelt inte att de kan vinna några val på Göran Perssons skattenivåer och väljer att inte ens ta debatten.

Det är synd – för jag tror att de skulle kunna vinna den.

Verkligheten efter finanskrisen är annorlunda än innan. Sanningar som varit självklara sedan högervågen på 1980- och 1990-

talet – om skattesänkningar, avregleringar och privatiseringar som den enda vägen – gäller inte längre.

Det är ett nytt politiskt landskap som nog ingen just nu kan läsa.

Men Socialdemokraterna måste i alla fall våga försöka, och Magdalena Andersson behöver lämna sitt trygga hörn.