Arbetsgivarna får morötter – långtidsarbetslösa piska

Alla kurvor pekar rätt på arbetsmarknaden. Nästan alla. 69 000 nya jobb på arbetsförmedlingen i augusti, den högsta siffran på decennier. Arbetslösheten sjönk till 3,4 procent, knappt 169 000 öppet arbetslösa, en minskning med 53 600 på ett år.

Siffrorna är något stort att glädja sig åt. Vad statistiken visar är ett resultat av den urstarka svenska konjunkturen. Det går bra för industrin och exporten, konsumenterna har fått höjda löner och sänkt skatt, mer att handla för, tjänstesektorn växer. Arbetsmarknaden ser ljus ut?–?men inte för alla.

De långtidsarbetslösa, alla som står längst från arbetsmarknaden, blir inte färre. Alliansregeringens beramade utanförskap som skulle bekämpas med en ny jobbpolitik låter sig inte betvingas. De långtidsarbetslösa blir fler och är nu 53 000 personer. Långtidsarbetslösheten bland unga har gått upp från 1?700 till 7?100 ungdomar. De långtidsinskrivna med över två år på arbetsförmedlingarna har bara minskat med 2?000 personer, för ungdomar med 200. De förtidspensionerade är lika många nu som på s-regeringens tid, över en halv miljon. Allt detta mitt i brinnande högkonjunktur.

Det är ett stort misslyckande.

”Utanförskapet är mycket svårare att hantera än vad jag trodde.” Näringsminister Maud Olofsson bekände nyligen i DN att problemen fått en annan dimension när hon sitter i regeringen och har ansvar för utanförskapet.

I valrörelsen lät det annorlunda. ”Regeringen försöker bara dölja arbetslösheten med Ams-åtgärder och förtidspensioner. Det är en cynisk politik”, hette det då när centerledaren anklagade s-regeringen. Nu säger hon handfallet, ”mycket svårare än jag trodde ...”

Hittills har regeringen försökt dölja sitt misslyckande och sin brist på insikt om svårigheternas djup med hjälp av nyspråk. Först var det ”nystartsjobben” som gör det billigare att anställa dem som varit arbetslösa länge. Så ”instegsjobb” för invandrare, ”jobbgaranti ” för ungdomar. De senaste innovationerna, lanserad av statsminister Reinfeldt är ”halvtaktsjobb” och ”nyfriskjobb”.

Inför budgeten flaggas för ett paket för att få fler sjukskrivna och förtidspensionerade i jobb. Ett paket med både morot och piska.

Gemensamt för regeringens alla nyspråksåtgärder är att arbetsgivarna får det billigare och enklare att anställa, medan de som ska ut i jobb möts av hårdare villkor, sämre ersättningar och jobb till lägre löner.

Problemet är att arbetsgivarna, privata som offentliga, inte är med på båten. De vill inte anställa dem som inte jobbat på öppna marknaden på länge. Enkla morötter och piskor löser inte det motståndet.

Det krävs åtgärder med ökad kvalitet, generösa och mycket långsiktiga stöd för att förmå arbetsgivarna att öppna portarna för dem som står längst bak. Individerna behöver också stöd under lång tid så att de hinner få fotfäste och blomma ut i sin kompetens. Det kan inte handla om piska. Vad som krävs är insatser och modeller som respekterar människor.

Följ ämnen i artikeln