Du ska inte kunna köpa en våldtäkt

Fattigdomen i Europa göder sexslaveriet

”Anal only if you take 1 h (2 time cum)/who take 15 min (just blowjob). The price is not negotiable! Only cash!!!”
Så löd annonsen för den unga, rumänska kvinnan som lurats till Sverige.

Ekatherina var 18 år, trodde att hon kom hit för att börja ett nytt liv tillsammans med den 22-årige mannen hon var förälskad i. Hon var fattig, blev mamma som 17-åring och levde i ett slitet hus på den rumänska landsbygden. 22-åringen hade uppvaktat henne, målat upp bilden av ett nytt och bättre liv. De hade inlett en kärleksrelation. Ekatherina kom till Sverige den 27:e juni i fjol, i en bil tillsammans med sin pojkvän och hans 31-årige kusin.
Men i Sverige väntade något helt annat. Här var 22-åringen inte längre intresserad av en kärleksrelation. I stället fanns en “skuld” som Ekatherina måste betala. Scenariot, som Mitt i rapporterat om, är verklighetens “Lilja 4-ever”, filmen om flickan som luras in i människohandel.

Sexköpen skulle recenseras

Hon var utlämnad åt de två männen. Ett bankkonto upprättades. Lägenheter hyrdes via Airbnb i Stockholm och Uppsala, och de närmaste veckorna fick Ekatherina ta emot hundratals män. Hon kunde inte tala ett ord engelska, men fick fraser tilldelad sig på lappar av de två männen. Hennes kunder skulle även uppmuntras att skriva en recension på hennes nätprofil. Och det fattades inte intresserade kunder.
Polisförhör med kvinnan beskriver en fruktansvärd tillvaro, av dagliga övergrepp. Män som fick utlösning i hennes mun. Analsex. Hon blev våldtagen av en man som vägrade använda kondom.
En av de många sexköparna var en svensk 69-årig man. Av hans “nätrecension” framgår att han tydligt misstänkte att det handlade om trafficking. Trots det gjorde han ingenting för att hjälpa Ekatherina. Han genomförde samlag – och smygfilmade. På hennes profil skrev han:
”Det positiva intrycket från förra gången byttes till en trist upplevelse. Tyvärr! Har tydligen jobbat hårt den gångna veckan. Trött, ofräsch, okoncentrerad – trist ny ”lägenhet. Misstänkt trafficking. Inget att rekommendera.”.
69-åringen behandlade en kvinna som en själlös vara, och för sitt brott har han nu fått en unik dom: oaktsam våldtäkt efter att ha köpt sex.

Enligt domen kunde mannen förstå att Ekatherina var utsatt för människohandel, och alltså inte medverkade frivilligt. Det är första gången som den typen av fall prövas enligt den nya sexbrottslagen. Därtill döms han för köp av sexuell tjänst och kränkande fotografering.
Även 22-åringen och 31-åringen döms nu av Uppsala tingsrätt för människohandel till fängelse. Förtjänsten på brottet de utsatte Ekatherina för blev 170 000 kronor.

”Loverboy-syndromet”

Domarna är viktiga. Men problemet kvarstår: sexköparna finns, och kan till och med bortse från uppenbar människohandel. De kriminella som lurar in utsatta i sexhandel finns där. Och det finns så många fler som Ekatherina just nu, på bordeller taffligt maskerade till massagesalonger, i hyrda lägenheter. Polisen kallar fenomenet med kvinnor som luras via fejkade kärleksrelationer för ”loverboy-syndromet”, enligt domen är det ett vanligt sätt att manipulera hit kvinnor från Rumänien.

Människohandel är den mest lönsamma formen av organiserad brottslighet, utöver handeln med vapen och knark. De flesta offer inom Europa kommer från länder som Rumänien, Bulgarien, Ungern och Litauen. Utanför Europa kommer de främst från Nigeria, Marocko, Turkiet, Pakistan och Vietnam, enligt de senaste siffrorna. 2018 rapporterade Migrationsverket 384 fall av misstänkt människohandel i Sverige, den största andelen var för sexuella ändamål och för utnyttjande på arbetsmarknaden. Tio fall gällde tiggeri. Kompetensen för att upptäcka misstänkta fall har ökat, men mörkertalet är fortfarande stort.

Låt oss börja med Sverige. Det är utmärkt att männen får fängelse, men straffet är fortfarande pinsamt lågt. Ett år för 69-åringen. Två år och tio månader, respektive tre år och fyra månader, för människohandlarna. Hur lång tid kommer det ta för deras offer att resa sig?
Det här är en fråga för EU, och borde lyftas i EU-valet. Människohandel drabbar de mest utsatta, de fattigaste, med sämst resurser, språkkunskaper och möjligheter att höja sin röst. Riktade, samordnade polisinsatser mellan länderna är ett viktigt sätt att komma åt problemet, så väl som ökade befogenheter och resurser.
Men fullkomligt grundläggande är att få människor i Europa ur fattigdomen.

Fotnot: Ekatherinas namn är fingerat.