Coronakommissionen var feltänkt från start

Slutrapporten kommer i februari när ingen vet hur det går

Publicerad 2022-01-18

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Coronakommissionen

Omikronviruset kan nå sin topp i slutet av januari, kanske.

Det tror Anders Tegnell.

Men i skrivande stund ser en rad samhällsfunktioner redan ut att vara på gränsen av vad de klarar i form av smitta, sjukskrivningar och personalbrist. Sjukvården går sedan länge på knäna, skolorna är hårt drabbade och även förskolor. Från äldreomsorgen kommer ytterligare varningar.

Och smittan lär alltså öka ännu mer.

Några veckor efter denna förmodade Omikron-topp ska Coronakommissionens slutbetänkande vara färdigt – redan den 25 februari.

Utan att veta hur pandemin slutar eller ens hur den nuvarande smittvågen går så ska kommissionens medlemmar alltså fälla dom över hur regeringen, myndigheterna och andra har hanterat situationen.

Som att dela ut poäng i en fotbollsmatch efter första halvlek.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har blivit en stat i staten som utan att vara valda av väljarna styrt hela coronahanteringen

Hur märkligt det kan bli var tydligt när ett storgräl utbröt i veckan mellan Coronakommissionen och Regeringskansliet, något tidningen Dagens Medicin var först med att berätta om. Coronakommissionen vill ha ut enskilda tjänstemäns minnesanteckningar vilket den inte fått eftersom dessa normalt inte lämnas ut.

I Sveriges Radio slår kommissionens sekreterare Joakim Sonnegård på stora trumman.

– Vi är störda och pressade av det faktum att regeringskansliets agerande har gjort att vi har fått än mindre tid för att fullfölja den uppgift som regeringen har gett kommissionen.

Det fick effekt. Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke anklagar regeringen för att lägga "krokben" för Coronakommissionen och Dagens Nyheters ledarsida talar dovt om en "regeringsskandal under uppsegling".

På sätt och vis har DN rätt, men skandalen är en annan.

Coronakommissionen var nämligen feltänkt från början. Upplägget att tillsätta en kommission för att granska en pågående kris var dömt att sluta just så här.

Moderaterna, som kom med det ursprungliga förslaget till upplägg, verkar ha utgått från kommissionen efter tsunamin 2004. Att dess slutsatser bidrog till att fälla statsminister Göran Persson var väl kanske inte en nackdel. Och det var viktigt för M att utredningen skulle vara klar i god tid innan valet...

Men tsunamin var en avslutad krishantering vilket är en avgörande skillnad.

Kommissionen verkar än så länge dessutom leta mer efter syndabockar än systemfel – den första rapporten om äldreomsorgen lade uttryckligen ansvaret hos regeringen trots att äldreomsorg är en kommunal fråga.

Samtidigt finns systemfelen där.

Som att Sveriges kommuner och regioner, SKR, har blivit en stat i staten som utan att vara valda av väljarna styrt hela coronahanteringen.

Eller som att myndigheternas självständighet har gått så långt att det i praktiken är tjänstemän, inte politiker som styr.

Sådana saker är självklart lättare att se i backspegeln. Men det kommer att vara svårt innan pandemin är över.

Kanske vore det bästa att tillsätta en ny kommission den dag alltihop är över. Fast då med det uttryckliga målet att förbättra Sveriges krishantering.

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.