Sexismen vantolkad till politik

Donald Trump – den privilegierade mannen.

25 september 2016

Trump uppfattas av vissa män som försvarare av en snart förlorad värld.

Det här är mannen som när han ogillar vad en kvinnlig journalist skriver skickar henne en kopia av hennes artikel med texten att hennes ansikte är ”fult som en hunds”. Som skriker till en advokat att hon är ”äcklig” för att hon behöver ta paus från ett möte för att pumpa bröstmjölk. Mannen som twittrar att en kvinnlig journalist måste ha haft mens när hon ställde kritiska frågor. Samme man som ständigt kommenterar ”feta arslen” och ”platta bröst” och bedömer alla kvinnor, från prinsessan Diana till Ariana Huffington, utifrån om han, Donald Trump, i sin stora nåd skulle behaga att sätta på dem.

Donald Trump låter med andra ord mer eller mindre exakt som de män vilka de senaste åren har fyllt min mejlkorg. Hot, hat och åsikter om mitt ut­seende. Hårt sexualiserad retorik där sexualitetens själva funktion är att upprätthålla manlig dominans över kvinnor. En världsbild där kvinnor som inte vet sin plats kallas för horor. De ska påminnas om sina feta arslen, platta bröst och menstruerande underliv. Det blir ett sätt att tala om för dem att de inte har någon plats i offentligheten.

Det har man inte med en kvinnlig kropp.

I åratal har jag fått höra att man inte ska bry sig om dessa män. Strunta i dem! Läs inte mejlen! Lägg ingen kraft på dem! De är inte representativa för någonting som är signifikant rent politiskt. 

Nu är en av dessa män nära att bli president i USA.

Är det kanske dags att börja ta dem och vad de står för på allvar?

Donald Trump tar in på Hillary Clinton, inte bara nationellt utan även i viktiga enskilda delstater. Flashbacktrollens okrönte kung kan om sex veckor väljas till värld­ens mäktigaste man.

Vi stängde kommentarsfälten, de tog över världen.

Donald Trump och hans anhängare kan inte förstås utan sitt kvinnohat. De applicerar samma form av bakvänd intersektionalitet som man kan se i den europeiska främlingsfientliga rörelsen. Allt är del av samma konspiration: femi­nismen, antirasismen, muslimerna,flyktingarna, mångkulturen och den globala liberala ordning som påstår att EU är bra och Vladimir Putin dålig.

Donald Trump har varit mer öppet sexistisk än någon amerikansk presidentkandidat i modern tid. Samtidigt driver Hillary Clinton en kampanj som spelar på feministiska frågor mer än någonsin.

Det är själva paradoxen.

Jämför man den Hillary Clinton som försökte vinna demokraternas nominering för åtta år sedan med dagens Hillary inser man hur mycket som har hänt. Hillary Clinton har alltid stått nära kvinnorörelsen. Nu känner hon sig inte längre tvungen att dölja det.

I veckan släpptes hennes nya kampanjfilm: Unga flickor tittar sig själva i spegeln samtidigt som man hör Donald Trumps sexistiska kommentarer i bakgrunden. Frågan som filmen ställer är enkel: Vill vi att våra döttrar ska växa upp med en sådan här president? 

Hillary Clinton försöker plocka röster på att vara feminist.

Donald Trump på att vara sexist.

Strategin verkar fungera för bägge.

Det har talats mycket om att det skulle vara ”globaliseringens förlorare” som dras till den nya högerpopulismen: En fattig, vit, ofta manlig arbetarklass som har förlorat ekonomiskt de senaste åren. Det verkar emellertid betydligt mer komplicerat än så. Ta bara det där med kvinnor: Kvinnliga arbetare befinner sig i princip överallt längst ner på arbetsmarknaden. De konkurrerar också om jobb med invandrad arbetskraft, men kvinnor röstar i mycket lägre grad högerpopulistiskt än män.

Andra faktorer verkar med andra ord spela roll.

En av de största studier som gjorts av kopplingen mellan högerpopulism och ekonomi utfördes av Pippa Norris från Harvard och Ronald Inglehart från University of Michigan. Forskarna fann inte mycket till samband. Det starkaste stödet för främlingsfientliga partier i Europa kom från den lägre medelklassen: egenföretagare i hantverks­branschen, butiksägare och så vidare. Inte från lågbetalda arbetare.

Kan det vara så att många stöder Donald Trump helt enkelt för att de tycker att han har rätt? Om invandrare, muslimer och om kvinnor? Hur kan detta i så fall ske samtidigt som feminismen är så stark?

Jo, kanske just därför.

Donald Trump är helt enkelt mot­reaktionen.

Grupper av vita manliga väljare uppfattar honom som en av de sista försvararna av deras nedärvda privilegium. Det de håller på att förlora i en ny värld av mångkultur, feminism och snabb kulturell förändring. 

”Kvinnor? Du måste behandla dem som skit”.

För vad kan annars hända med värld­en?

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.