Tyska S vinner med anständig populism

Martin Schulz, SPD:s kandidat till kansler vid valet i höst

BERLIN. I dag börjar Socialdemokraternas kongress. Det skulle ha blivit en manifestation av ett politiskt parti på frammarsch.

Nu blir det inte så. Den socialdemokratiska kongressen i Göteborg kommer helt och hållet att präglas av gårdagens terrordåd i Stockholm. Tankarna på de drabbade och deras anhöriga hänger över kongressförhandlingarna. Andra frågor kommer ett kännas futtiga i jämförelse.

Ändå måste den demokratiska processen fortsätta, och en partikongress är en del av det arbetet. Att genomföra kongressen är en handling av motstånd mot terrorn.

Utmaningar för ombuden

Kongressombuden saknar inte utmaningar. Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti kan vara på väg mot sitt sämsta valresultat sedan 1920-talet och en stor del av arbetarklassen tänker rösta på Jimmie Åkesson.

Och inte bara i Sverige. Över hela Europa är de stora mitten-vänsterpartierna i kris. Hela Europa?

Nej, i en liten del av kontinenten gör man fortfarande motstånd. Aftonbladets ledarsida åkte till Tyskland.

Stefan Löfvens systerparti, SPD, har länge varit den ständiga tvåan i tysk politik. De sitter i koalition med Angela Merkel och har sedan början av 2000-talet i allt väsentligt fört en mittenorienterad politik.

Tio procent

Men inför valet i höst har SPD ritat om den politiska kartan och lanserat Martin Schulz, tidigare talman i Europaparlamentet, som kanslerkandidat. På kort tid har han ökat partiets väljarstöd med tio procent och dessutom vunnit över väljare direkt från högerpopulistiska Alternativ för Tyskland, AfD.

Hur gick detta till?

— Det vi ser är en återpolarisering av tysk politik, säger Michael Broening, expert från den socialdemokratiska tankesmedjan Friedrich Ebert Stiftung i Berlin.

Martin Schulz har lyckats profilera sig som antietablissemang eftersom han har varit borta från inrikespolitiken i över tjugo år. Hans livshistoria är dramatisk. När Der Spiegel 2013 skrev ett personporträtt av honom inleddes artikeln med orden: ”Den 26 juni 1980 sitter Martin Schulz vid skrivbordet i sin lägenhet i Würselen och funderar på att ta livet av sig.”

Martin Schulz kommer från små omständigheter och misslyckades som ung med att bli professionell fotbollsspelare. I besvikelsen söp han nästan ihjäl sig. Som nykter alkoholist känner han till hur livet kan vara både från dess högsta och lägsta punkt, som han brukar säga.

Kan Stefan Löfven (S) göra en Schulz?

Drivit ut Tony Blairs spöke

Schulz har på kort tid förändrat SPD:s framtoning och politik.

- Han har lyckats samla partiet och har drivit ut Tony Blairs och New Labours spöke, säger Michael Broening.

På partikongressen för ett par veckor sedan valdes Martin Schulz med 100 procent av rösterna vilket är unikt i Tysklands moderna historia. Men granskar man politiken är det svårt att hitta så många konkreta besked. Schulz vill förbättra för arbetslösa men till stor del verkar vänstersvängen mest finnas i folks huvuden.

Däremot har Schulz lyckats ändra det politiska samtalet och få debatten över på Socialdemokraternas planhalva. Frågor som länge har varit "tekniska", som ekonomi och försvar, har blivit politik igen.

Social rättvisa

Martin Schulz lyfter fram social rättvisa och ökad jämlikhet som sätt att möta globaliseringens avigsidor. Han talar direkt till dem som upplever sig vara utvecklingens förlorare i stället för att låtsas som om problemen inte finns.

- Han är en bra populist, en anständig populist, säger Michael Broening.
Det ligger mycket i detta. Schulz ställer de enkla frågorna - men utan de förenklade lösningarna.

Hittills har Socialdemokrater i Europa haft svårt att hantera arvet efter Tony Blair och problemet med att alla partier samlas i mitten. I Storbritannien och Frankrike har Löfvens systerpartier flyttat sig så långt åt vänster att de inte längre verkar vara valbara för breda grupper.

Någon dramatisk vänstersväng av den typen är knappast aktuell i Tyskland, snarade handlar det om att återupprätta SPD:s självförtroende och våga föra en mer traditionell socialdemokratisk politik med betoning på generösa socialförsäkringar och ett starkt välfärdssamhälle.

DDR:s skugga

Även om Martin Schulz vinner valet i höst blir han troligen tvungen att samarbeta med CDU. De gröna är för små och det tyska vänsterpartiet, Die Linke, har svårt att frigöra sig från rötterna i östtyska kommunistpartiet.

DDR kastar en lång skugga över tysk politik. Vid Bernauer Strasse har en bit av Berlinmuren byggts upp i full skala som minnesmärke. Den ”antifascistiska skyddsvallen” som kommunisterna kallade den stod i 28 år och dödade 136 människor, 42 av dem barn och tonåringar.

Vid monumentet finns bilder av de mördade och en inspelad röst läser upp offrens namn. Framför den svartvita bilden av Guiseppe Savoca ligger färska vita blommor från någon som ännu minns. Han blev 6 år.

Hur förlåter man det?

Magdalena Andersson (S) måste öppna plånboken

Anständiga populister

Stefan Löfven bör lyssna på Martin Schulz. Socialdemokrater behöver inte acceptera rollen som etablissemang – det går att vara ”anständiga populister” i en tid av misstro mot eliter. Utan att trilla i fällan att ställa grupper mot varandra.

Gårdagens terrorattentat gör bara den balansgången än viktigare.

Precis som Schulz har Löfven gått den långa vägen och till skillnad från garvade proffspolitiker som Anna Kinberg Batra eller Jimmie Åkesson vet han faktiskt vad han pratar om.

Men det som krävs är inte bara en förändrad framtoning utan även riktiga politiska reformer. De överskott Magdalena Andersson solar sig i måste används till att förbättra välfärden och hindra att grupper lämnas efter.

På samma sätt som Schulz "återpolariserat" tysk politik skulle Sverige må bra av en tydligare konflikt mellan höger och vänster, inte bara spel och symbolfrågor. Det ängsliga sneglandet på opinionsmätningar dödar både engagemanget och väljarnas intresse.

Ingen nationalism

Martin Schulz har valt att inte lyssna på locktonerna från de som säger att man bara kan vinna tillbaka högerpopulisternas väljare genom att själv bli som dem. Han är i stället stark anhängare av EU och vill se ett öppet och socialt Europa. SPD har genom flyktingkrisen stått upp för en generös politik och tyskland välkomnade drygt en miljon människor från främst Syrien.

När Donald Trump säger "Make America Great Again" svarar Schulz anhängare med förkortningen MEGA, "Make Europe Great Again". Samarbete med andra länder är svaret - inte nationalism.

Högerpopulistiska AfD trodde, likt Sverigedemokraterna, att de skulle kunna rida på en "Donald Trumpvåg" efter det amerikanska valet. Men Trump verkar ha blivit ett sänke - en påminnelse om att extrema politiker faktiskt menar vad de säger.

Och i dag är det verkligen inte extremism det politiska samtalet behöver.

Följ ämnen