Nyliberalismen kraschade - och det var bara början

Lars Tunbjörk

Jag kan komma ihåg vilket intryck bilderna i fotografen Lars Tunbjörks serie “Landet utom sig” gjorde första gången jag såg dem upphängda på en vägg. Det måste ha varit 1993. Då presenterade bilderna på Hasselblads center i Göteborg.

På den tiden väckte “Landet utom sig” stor uppmärksamhet. Bilderna fanns överallt. Göran Greider skrev förord - eller var det efterord - till boken. Bara en sådan sak.

På många sätt var början av 1990-talet en speciell tid. IT-bubblan kunde anas, yuppieran hade havererat och räntan rakat rätt upp i himmelen. Carl Bildt var statsminister och Sverige färdigt för konkurrs.

Motvilliga européer

Vi skulle bli européer, om än motvilligt. Folkhemsidealet var hopplöst utdaterat, samtidigt som alla alternativ hade avslöjats som luftslott.

Kvar fanns Göran Persson med sin egen tolkning av Gunnar Sträng.

På något sätt präglade tiden säkert Tunbjörks bilder. Det finns något som skaver mellan människorna och de där mättade - blixtbelysta - färgerna, de dramatiska skyarna och de lite vridna miljöerna. Frusna ögonblick där individen framstår som främmande, och väldigt, väldigt ensam.

Nu ser jag bilderna igen. Den här gången hänger de i konstmuseet på Borås kulturhus. Tunbjörk, som gick bort 2015, var härifrån och började sin bana på Borås tidning. Han arbetade också åt bland annat Aftonbladet och Dagens Arbete.

Konstmuseet i Borås visar också en serie bilder från ett annat av Lars Tunbjörks stora projekt, ett reportage från fashion week i Paris 2005. Bilderna på verksamheten bakom kulisserna innehåller om möjligt ännu mer svärta, och ett ännu större avstånd mellan ytan och människorna som måste finnas där bakom.

Bakgrund i Borås

Kanske påverkade bakgrunden i Borås hans blick för vardagen. Den blicken gjorde honom hur som helst till en av vårt lands mest erkända fotgrafer.

Lars Tunbjörks bilder från “Landet utom sig” har burit åren väl. Jag tycker fortfarande att de är fantastiska. Känslan av utsatthet och vilsenhet finns kvar. Tomtelandet, polen med badringarna och mannen som läser tidningen iklädd cowboyhatt är lika skrämmande som för 24 år sedan.

Kanske är det inte så konstigt. Redan för 24 år sedan kunde den som ville se att nyliberalismen och marknadsfundamentalismen kraschlandat. Ändå var det bara början vi fått uppleva.

Sedan dess har välfärden blivit en vinstmaskin, skolan en marknadsplats och boendet något att spekulera i.

Då har vi ändå inte talat om globala varumärken som fyller våra liv, finanskriser eller vinstgenererande algoritmer hos Google eller Facebook.

Det är något som är lite skevt i tiden, precis som i Lars Tunbjörks bilder.


Följ Aftonbladet Ledare på Facebook för att diskutera vidare och hitta andra spännande ledartexter.


Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.