Vad menar Kristersson historien ska lära oss?

Statsministern tycker vi ska lyssna på förintelseöverlevare

Statsminister Ulf Kristersson (M) under besök i Malmö Synagoga inför Förintelsens minnesdag förra året.

I förra veckan medverkade statsminister Ulf Kristersson och en rad andra toppolitiker vid ett seminarium på Historiska museet.

Anledningen var nyutgivningen av Auschwitz-överlevaren Ferenc Göndörs klassiska vittnesmål ”A-6171” med undertiteln ”Jag överlevde Auschwitz”.

Vid seminariet talade statsministern väl om behovet av att minnas historien. Rätt vårdat är minnet ett vaccin mot folkmord och ondska, sa han.

Kristersson har helt rätt om behovet av att ständigt lyssna till de erfarenheter som de numera allt färre förintelseöverlevarna gett oss.

Deras ord och erfarenheter får aldrig falla i glömska. Ansvaret att minnas bär vi alla.

Därför är det också viktigt att dra politiska slutsatser av det vi vet och minns.

Ferenc Göndörs nyutgivna bok bör läsas av alla som vill påminna sig vad antisemitiskt och rasistiskt tänkande kan leda till och vad som händer om avhumaniseringen tillåts äta sig in i ett samhälle.

Författaren Ola Larsmo har ofta påmint om hur det som slutar i politiskt våld eller folkmord alltid börjar som en förskjutning av språket och synen på vissa grupper och individer i samhället.

Hatspråk och våldspraktik var inte en isolerad företeelse i 1930- eller 40-talets Tyskland. Antisemitismen finns i vår tid och vårt svenska samhälle.

Hatets språk liksom relativiseringen av människovärdet finns här, precis som föraktet mot demokratin.

Ulf Kristersson sa inget, och ingen annan heller, på seminariet på Historiska museet om att Ferenc Göndörs bok var en av de böcker som den 1 juni 1996 brändes på bokbål av ledande Sverigedemokrater utanför Höör i Skåne.

De som arrangerade bokbålet var tungviktare. En av dem var kort inpå bokbålet vice partiledare.

Marken där bokbålet stod lånades ut av partiets andre vice partiledare och tillika den nyblivne SD-medlemmen Jimmie Åkessons mentor. Allt detta noga skildrat av Gellert Tamas i boken "Det svenska hatet".

Jimmie Åkesson anslöt till SD i just Höör. Människorna som brände judiska böcker på bål var de som fostrade den blivande partiledaren. Jimmie Åkesson har alltid hävdat att han inte märkte någon extremism.

Låt oss därför ställa frågan till statsministern. Vad drog du för politisk slutsats av Göndörs bok? Du samarbetar med ett parti som brände hans bok i Sverige på 90-talet. Vad är det du menar att vi svenskar ska lära av historien?